Category Archives: Statistik och Rapporter

Ny ISDS-rapport: Nyckeltal och analys

Blogg3The Notre Europé-Jacques Delors Institute, en tankesmedja som arbetar med EU-frågor, publicerade en ny rapport tidigare i år. Rapporten sammanfattar och analyserar en rad aktuella siffror rörande ISDS och bilaterala investeringsavtal (BITs). Här är ett axplock:

  • Antalet bilaterala investeringsavtal har ökat femfaldigt mellan slutet av 1980 och slutet av 1990-talet. Samtidigt har det samlade värdet av alla utländska direktinvesteringar också ökat anmärkningsvärt, från 2 400 miljarder USD år 1992 till 23 600 miljarder USD år 2012.
  • Det finns nu totalt 3 200 investeringsavtal i världen. Av dessa innehåller 93 % en ISDS-klausul.
  • Av de 98 länder som har varit motpart i investeringsmål har cirka tre fjärdedelar varit utvecklingsländer.
  • Det genomsnittliga ersättningsanspråket i investeringsmål är 343,5 miljoner USD. I de mål där investeraren vann uppgick den genomsnittliga ersättningen till 10,4 miljoner USD.

EU-länderna är tillsammans en stor aktör i systemet för investeringsskydd. Tillsammans har de tecknat totalt 1 356 bilaterala investeringsavtal med länder utanför EU, och cirka 190 bilaterala investeringsavtal sinsemellan. När det gäller relationen mellan EU och USA konstaterar rapporten att nio EU-länder (Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien) redan har tecknat investeringsavtal med USA, och att alla dessa avtal hänvisar till ISDS som tvistlösningsmetod. Hittills har det varit nio investeringsmål mellan EU och USA, alla påkallade av amerikanska investerare (4 mot Polen, 3 mot Rumänien, och 1 vardera mot Tjeckien och Estland). Enligt rapporten ingår ISDS-klausuler i EU:s färdigförhandlade frihandelsavtal med Kanada och Singapore, och nämns även i samband med pågående förhandlingar med Kina, Burma, Marocko, Thailand och Vietnam.

UNCTAD 2014 ISDS Trends

UNCTAD har tagit fram en infographic med statistik och trender för ISDS under 2014.

Bland annat redovisas antalet pågående, nya och avslutade tvister, samt utfallet för de mål som avslutats under året. Här finns även statistik kring hur många mål som involverat investerare från utvecklingsländer respektive övriga världen under 2014.

UNCTAD är FNs organ för utvecklingsfrågor och internationell handel och styrs av de 194 medlemsländerna.

ISDS trends 2014_2_red2

Klicka på bilden för att förstora och för att ladda ned 

Nederländskt institut släpper rapport om kopplingen mellan BITs och investeringar

Windmill on field of tulipsNyligen publicerades en studie av Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis, ett forskningsinstitut underställt det nederländska näringsdepartementet. Studien undersöker 217 länder mellan 1985 och 2011 för att söka förklara sambandet mellan BITs (bilaterala investeringsskyddstraktat) och FDI (utländska direktinvesteringar).

Studiens omfattning gör den till den största som gjorts på området. Liknande studier har tidigare gjorts, men har då varit begränsade till färre länder eller kortare tidsspann. Ett exempel på en sådan är den FN-rapport som vi tidigare diskuterat. I den nederländska studien finns dock i princip hela världen representerad under flera decennier och datan är systematiserad på ett överskådligt vis.

Rapporten, som kan läsas i sin helhet här, når bland annat följande slutsatser:

  1. Länder som sinsemellan har ratificerat en BIT investerar i genomsnitt 35 % mer än länder som inte har en BIT på plats.
  2. Effekten av BITs på investeringar skiljer sig mellan länder i olika inkomstgrupper (klassifikationerna kommer från Världsbanken). Länder som tillhör den ”övre medelklassen” i världen verkar vara de som tjänar mest på att ha BITs; ungefär dubbelt så mycket som genomsnittet. Exempel på länder i denna kategori är Rumänien, Grekland och Ungern.
  3. Om man tittar på regionnivå så är kopplingen mellan BITs och inkommande investeringar som störst om värdstaten befinner sig i Östasien, Centraleuropa eller Östeuropa.
  4. Antalet BITs mellan två utvecklade länder är cirka 500.

NY RAPPORT: EN ÅTERBLICK PÅ ISDS UNDER 2014

Stock index dynamics.FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) släppte nyligen en rapport som sammanfattar och analyserar utvecklingen och trenderna inom ISDS under 2014.

Rapporten konstaterar att 42 nya investeringsmål inleddes under 2014. Fem av målen påkallades mot Spanien, och två vardera mot Costa Rica, Tjeckien, Venezuela, Indien, Rumänien, och Ukraina. Av samtliga svarandestater var cirka 60 % utvecklingsländer. På investerarsidan var den vanligaste nationaliteten Nederländerna (sju nya mål under 2014), samt USA och Storbritannien (fem nya mål vardera). En fjärdedel av de nya målen under 2014 involverade EU-länder på båda sidorna.

Enligt UNCTAD har det mellan 1987 och 2014 kumulativt inletts 608 investeringstvister. Av de 356 mål som hittills har avslutats, avgjordes 37 % till förmån för staten, 28 % avslutades genom förlikning, och i 25 % av målen vann investeraren. De traktat som oftast åberopas i investeringstvister är Energistadgan (Energy Charter Treaty) och NAFTA (North American Free Trade Agreement).

Under 2014 meddelades sammanlagt 43 beslut i investeringsmål, varav 34 är publika. Besluten berör viktiga rättsliga frågor, till exempel investeringsskyddets omfattningen, villkoren för att inleda ett investeringsmål, traktatens materiella innebörd, och beräkning av skadestånd.

UNCTAD:s rapport noterar slutligen att systemet av investeringstraktat genomgår en period av översyn och revidering. ISDS står i centrum för denna debatt, och många länder diskuterar en genomgående reform av systemet för investeringsskydd.

Ny rapport: A response to the criticism against ISDS

European union flag against parliament in BrusselsEuropean Federation for Investment Law and Arbitration (EFILA) har nyligen publicerat “A response to the criticism against ISDS”, en rapport som ger svar på 11 av de vanligaste kritiska argument som framförs av ISDS motståndare i samband med TTIP-förhandlingarna. EFILA är en Bryssel-baserad tankesmedja som samlar ledande experter inom investeringsrätt och skiljeförfarande, domare och representanter för investerare från olika EU-länder. För att läsa mer om EFILA, besök www.efila.org.

Akademisk studie av ISDS-mål avfärdar snedvridning i utfall

IsdsbiasedI en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Virginia Journal of International Law tar den amerikanska juridikprofessorn Susan D. Franck ett ovanligt empiriskt grepp på ISDS. Genom att studera alla publicerade ISDS-domar fram till januari 2012 lyckas hon ge ett statistiskt underlag till diskussionen om internationellt skiljeförfarande i tvister mellan investerare och stater gynnar vissa länder mer än andra. I artikeln analyseras noggrant utfallet av samtliga domar, vilket sedan bearbetas statistiskt för att nå ett antal slutsatser.

Den huvudsakliga slutsatsen är att stater, som ju oftast vinner tvisterna, vinner oberoende av sin utvecklingsnivå; det spelar alltså mindre roll om det är en ”rik” eller ”fattig” stat som är svarande. Enligt artikelförfattaren bör man i stället titta på andra faktorer för att förstå vad som påverkar utfallet i ISDS-tvister, som exempelvis staters demokratiska nivå eller inhemska politiska klimat. Men den råa datan ger inget stöd för att mer utvecklade stater är mer framgångsrika än mindre utvecklade stater.

En annan aspekt av artikeln är att den sätter ISDS-siffrorna i perspektiv. Precis som liknande, mindre systematiska studier visar artikeln exempelvis att stater vinner i större utsträckning än investerare. Dessutom, även när investerare vinner, får de i genomsnitt 30 % av det skadestånd de åberopar.

Med denna omfattande studie i bagaget blir det förhoppningsvis svårt att i framtiden påstå att ISDS som system är antingen ”pro-investor” eller ”pro-state”. Den juridiska verkligheten är betydligt mer komplicerad och balanserad än så.

Hur oberoende är Europas domstolar?

Att en utländsk investerare föredrar en neutral tvistelösningsform framför att möta sin värdstat i statens egen domstol kan bero på flera orsaker. Den mest grundläggande är att investeraren inte vill börja en tvist genom att behöva anpassa sig till sig motpartens hemmaplan vad gäller språk, traditioner och juridik. Genom skiljeförfarande skapas en neutral spelplats där båda parter möts halvvägs.

En annan orsak till att ISDS väljs före nationell domstol kan vara att den domstol som annars skulle ha jurisdiktion (oftast värdstatens egen domstol) inte upplevs kunna hantera tvisten på ett tillfredsställande sätt. I många fall är detta helt uppenbart: få utlänningar skulle se fram emot att stämma den ryska staten i en domstol i Moskva. Däremot är det inte lika solklart att amerikanska och europeiska domstolar upplevs som undermåliga.  Att de däremot per definition innebär hemmaplan för en av parterna är så klart svårt att göra något åt.

I ljuset av detta är det intressant att läsa den senaste upplagan av EU-kommissionens årliga rapport om kvaliteten på unionens domstolar, som erbjuder lite mer förståelse till varför utländska investerare inte är helt bekväma med tanken på att processa i domstol i EU. Rapporten är en genomgång av flera aspekter av den europeiska rättsskipningen men fokuserar på tre huvudpunkter: effektivitet, kvalitet och oberoende.

På sida 37 kan man exempelvis se en statistisk figur över hur oberoende domstolarna upplevs vara, när man frågar inhemska företag. Mätningen jämför länderna med varandra såväl inom EU, som med motsvarande mätning i 144 länder i hela världen. Vid en global jämförelse hamnade nästan hälften av EU:s 28 medlemsstater utanför topp-50 i detta avseende: flera av de EU-stater där domstolarna upplevs som minst självständiga hamnade inte ens på topp-100 i världen.

Hur klarade sig svenska domstolar då? I de flesta avseenden gör vi bra ifrån oss men vi är absolut inte bäst i EU-klassen. Exempelvis är vi på sjunde plats i den ovan beskrivna oberoende-rankingen, när inhemska företag får uppskatta hur oberoende landets domstolar är (plats 17 i världen).

Internationella advokatsamfundet rättar till ISDS-myter

IBAblogpost

Samtidigt som TTIP-förhandlingarna går in i nästa fas har International Bar Association (IBA), en organisation som samlar världens advokater, gjort ett inlägg i debatten genom ett särskilt uttalande kring ISDS.

Uttalandet från IBA motiveras av att organisationen upplever att diskussionerna om de pågående frihandelsförhandlingarna fått en slagsida av direkt felaktig information som allvarligt äventyrar möjligheten att diskutera sakligt. Precis som det öppna brev som publicerades häromveckan av några av världens främsta akademiska experter så är IBA:s inlägg inte främst ett ”för eller emot ISDS” utan snarare ett upprop för en faktaorienterad debatt i ett onödigt polariserat klimat.

Att en organisation som IBA – som länge varit en av de viktigaste aktörerna i den globala kampen för rättssäkerhet och rättsstatliga ideal i alla möjliga former och sammanhang – på detta sätt uttalar sig säger något om hur snett diskussionen har hamnat. Det bra att så respekterade institutioner som IBA markerar att även politiskt färgade debatter måste grundas på fakta och inte på myter som konstruerats och vidarebefordrats i ideologiska syften.

Hela inlägget, som genom att ställa myter mot fakta upprepar mycket som redan skrivits här på ISDS-bloggen, kan läsas här.

Vilka är investerarna?

Enligt tillgänglig statistik står enskilda personer och mindre företag för en fjärdedel av kända ISDS-tvister (se tidigare blogg). Det är inte bara investerarnas storlek som varierar; även de branscher som investerarna kommer ifrån visar upp en betydande bredd. De vanligaste sektorerna i en ISDS-tvist är energi och gruvor.

Men variationen av investerare som har använt sig av ISDS är mycket stor. Vi har här på bloggen exempelvis flera gånger visat på de många tvister som härrör ur investeringar i förnyelsebar energi. I samma anda har en investerare i ett miljöskyddat reservat nyligen stämt sin värdstat och hävdat att staten inte upprätthåller sin egen miljölagstiftning på ett sätt som skadar reservatet.

En titt på befintliga ISDS-mål visar att investerare kommer från alla möjliga sektorer, från kexproducenter till ekoturism-entreprenörer. Exempelvis har en investerare i pappersindustrin stämt en stat för att dess regering förbjöd importen av ett visst råmaterial, trots uttryckligt tillstånd för investeraren att importera råmaterialet.

Det finns därför ingen ”typisk investerare” utan såväl storlek som sektor varierar i stor utsträckning. Bland alla hundratals fall finns många oväntade investerare som endast har gemensamt att de gjort långsiktiga, affärsmässiga åtaganden i ett främmande land och upplever sig ha blivit felbehandlade av det landets myndigheter.

Nya trender för investeringsskydd

sustainabledevSom konstateras i en rapport som nyligen publicerats av FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) spelar bilaterala investeringsskyddsavtal, så kallade BITs, en fortsatt viktig roll för stater.

UNCTAD:s rapport tar också upp en del trender i hur de nya överenskommelserna ser ut.

En av de två huvudtrenderna innebär att hållbar utveckling byggs in i de nya traktaten. Här på bloggen har vi tidigare varit inne på att investeringsskyddet och ISDS bör användas som verktyg för att nå en mer hållbar värld och det är därför glädjande att nya överenskommelser tycks inkludera dessa aspekter. Exempelvis kan nämnas att allt fler traktat uttryckligen nämner att stater inte får sänka miljö- och hälsostandarder för att attrahera investeringar.

Utvecklingen mot mer utförliga traktatstexter illustreras också av de traktat som just nu förhandlas av EU, till exempel avtalet med Kanada, CETA. Exempelvis försöker CETA att tydligare definiera vad som är ”skälig och rättvis behandling” samt ”indirekt expropriation” jämfört med tidigare avtal. I detta avseende innebär CETA (som i stor utsträckning väntas inspirera TTIP) stora förändringar jämfört med tidigare generationers traktat. Det sammanhängande intrycket är att staters intressen fått ett mycket tydligare utrymme i CETA och TTIP.

Den nya generationens investeringsskyddstraktat ser alltså annorlunda ut jämfört med tidigare avtalen, och speglar staters och investerares erfarenheter de senaste femtio åren. Kanske kan nästa steg bli att avtalstexterna i än högre utsträckning främjar investeringar i en hållbar ekonomi.