Category Archives: Fredlig tvistlösning

Skiljeförfarande genom historien

Close-up of open book and penStockholms handelskammares skiljedomsinstitut (SCC) fyller 100 år 2017. I samband med firandet i januari publiceras en bok om skiljeförfarandets historia, där jurister och diplomater från hela världen skriver om olika tvister genom historien.

Ett av bokens kapitel skrivs av vinnaren av en stor tävling som SCC utlyste för unga jurister. Tävlingen ledde till att många kvalificerade bidrag skickades in och flera av dem var så välskrivna att de nu publicerats i en separat utgåva av tidskriften Transnational Dispute Management Journal (TDM).

De fyra bidragen handlar om fyra separata skiljeförfaranden som haft betydelse för internationella konflikter: från en gränstvist mellan USA och Storbritannien i det som nu är Kanada, via ett tidigt ISDS-mål från 1900 om ett järnvägsprojekt i Portugal, till en tvist mellan Singapore och Malaysia som avgjordes vid den Permanenta skiljedomstolen i Haag så sent som 2014.

Mer information om publikationen, inklusive förordet från SCC:s generalsekreterare Annette Magnusson, finns här.

Ban Ki-Moon: Skiljeförfarande nödvändigt för framtiden

Ban-Ki Moon”Jag ber er alla att använda skiljeförfarandets betydande kraft för att hjälpa världen att stoppa konflikter och hat och bygga en värdig framtid för alla, på en hälsosam planet.”

Det var det kraftfulla budskapet från FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon när han talade på den stora skiljedomskonferensen ICCA Congress nyligen. Konferensen samlar vartannat år närmare 1000 specialister inom internationellt skiljeförfarande från hela världen och i år hölls den för första gången i Afrika, då ö-nationen Mauritius stod som värd.

Ban Ki-Moon poängterade att internationellt skiljeförfarande varit en grundpelare i FN:s arbete sedan grundandet av organisationens föregångare Nationernas förbund. Han underströk vikten av skiljeförfarande för fredlig tvistlösning – för såväl stater som privata parter – och välkomnade ett fortsatt fördjupat samarbete med privata sektorn och näringslivet för att kunna möta globala utmaningar.

FN:s generalsekreterare berömde också arbetet inom organisationens handelsrättskommission (UNCITRAL) och konstaterade att “Förenta nationerna är stolta över att ha bidragit till utvecklandet av internationella skiljeförfaranden”. Han poängterade särskilt UNCITRALs arbete med nya transparensregler, och framhöll att insyn är extra viktigt i tvister mellan investerare och stater där offentliga intressen kan vara inblandade.

Läs hela talet här. Utöver Ban Ki-Moon talade bland annat Nobelpristagaren Mohammed ElBaradei på konferensen på Mauritius.

Nederländsk domstol ogiltigförklarar Yukos-skiljedom

Amsterdam_Arbitration

För snart två år sedan kom världens genom tiderna största skiljedom. Skiljenämnden i Haag kom fram till att Ryssland hade exproprierat energibolaget Yukos på ett sätt som stred mot investeringsskyddsavtalet Energy Charter Treaty (ECT eller Energistadgan på svenska). Ryssland dömdes att betala ett skadestånd om smått ofattbara 50 miljarder dollar.

Yukos-tvisten avgjordes enligt regler som utformats av FN:s handelsrättskommission UNCITRAL, Målet administrerades av Permanenta skiljedomstolen i Haag. Tvistens juridiska säte var också Haag. Betydelsen av detta är att en part som anser att det begåtts något processfel under skiljeförfarandet får vända sig till holländsk domstol för att klaga, vilket Ryssland också gjorde när skiljedomen hade meddelats 2014.

En ISDS-dom kan inte överklagas men kan alltså klandras på ett antal formella grunder, och i onsdags kom beskedet från motsvarande tingsrätten i Haag att Ryssland varit framgångsrikt i sitt klander av Yukos-domen (domstolens dom kan läsas i engelsk översättning här). Det betyder att skiljedomen ogiltigförklarades.

Nyckelfrågan blev att domstolen inte delade skiljenämndens bedömning att Ryssland var bundet av sina åtaganden i ECT. Ryssland skrev visserligen under ECT 1994 men ändrade sedan sin uppfattning och ratificerade därför aldrig avtalet i det ryska parlamentet. ECT innehåller en specialbestämmelse för dessa situationer, som säger att om man skriver under ECT men inte ratificerar så är man ändå “tillfälligt” bunden (så kallad ”provisional application”). Skiljenämnden ansåg att den tillfälliga bundenheten innebar att Ryssland kunde hållas ansvarig enligt ECT, men den nederländska domstolen höll inte med och ogiltigförklarade därför Yukos-domen.

Sista ordet är inte sagt. Yukos-ägarna kommer sannolikt att överklaga till nästa instans. Samtidigt pågår försök att verkställa skiljedomen – det vill säga att få Ryssland att betala – i flera olika länder och det är oklart hur dessa processer påverkas av den nederländska domstolens beslut.

Därför bildades ICSID

national flags of the different states against the blue skyDet är svårt att nå enighet på global nivå om viktiga frågor, vilket inte minst syns i försöken att reglera utsläppen av växthusgaser. Investeringsrätten har länge haft samma problem: många försök att enas om en global standard för skyddet av utländska investeringar har misslyckats på grund av länders olika uppfattningar om vilka rättigheter man som utländsk investerare kan räkna med.

Det var dessa misslyckanden som motiverade Världsbanken att starta ICSID (the International Centre for Settlement of Investment Disputes). I stället för att reglera vilket skydd utländska investeringar kan räkna med – något som alltså hade visat sig vara väldigt svårt – så var tanken med ICSID-konventionen, som skrevs under 1965, att etablera ett rent processuellt ramverk för att slita tvister. ICSID-konventionen säger därför ingenting om själva investeringsskyddet, vilket stället har lämnats åt länder att själva komma överens om sinsemellan, oftast på bilateral nivå.

Genom att fokusera på processen istället för på substansen lyckades ICSID få stort stöd bland världens länder. Dessutom kunde man åtgärda något som var ett stort problem i mitten av nittonhundratalet: staters inblandning i ekonomiska göromål. Tvister om utländska investeringar kunde tidigare bara lösas med statlig inblandning, och i en värld där stora forna kolonialmakter ofta ställdes mot nybildade utvecklingsländer var det ofta den starkes makt som vann. En del av världshandeln skedde dessutom med länder inom Sovjets intressesfär, som på olika sätt ifrågasatte marknadsekonomin. Med ICSID kunde spelplanen jämnas ut och oberoende tvistelösning för första gången introduceras i världshandeln: istället för politisk makt skulle juridik nu avgöra tvisterna.

I efterhand har detta visat sig vara ett framgångsrecept för ICSID. Konventionen har idag skrivits under av 159 länder och centret i Washington har administrerat många hundra tvister. Ett flertal ytterligare försök att på global nivå reglera investeringsskyddet har misslyckats, men ICSID står starkt, mycket tack vare att majoriteten av alla tusentals bilaterala investeringsskyddsavtal (BITs) hänvisar till centret för lösning av tvister. Även idag sluts ständigt nya avtal mellan länder där man hänvisar till ICSID för lösning av investeringstvister.

I vår tid går diskussionsvågorna höga om att skapa ett globalt system för att slita investeringstvister. Det kan vara värt att komma ihåg att det redan finns ett sådant system som i decennier varit accepterat av den överväldigande majoriteten av världens länder, och att detta system tillkom med syftet att skapa en neutral spelplan för tvister som annars tenderar att politiseras.

Stater + skiljeförfarande = sant

”Krig eller juridik, hur vill vi ha det?” Frågan ställdes i en debattartikel nyligen av Tomas Marklund (s), kommunfullmäktiges ordförande i Skellefteå. I artikeln efterlyser han alternativa sätt att lösa konflikter mellan stater, och konstaterade att ”världen behöver en skiljedomstol”.

Den konfliktlösning Tomas Marklund efterlyser ”finns redan”, kommenterade Annette Magnusson, generalsekreterare på Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, och tog upp ett antal exempel på hur stater i modern tid valt att förlita sig på internationellt skiljeförfarande för att lösa svåra tvister.

Att det internationella samfundet i så hög utsträckning använder juridiken för att lösa konflikter är hoppingivande, skrev Magnusson.

”Låt oss blir fler som sprider den goda nyheten”.

Läs båda artiklarna.

Krig eller juridik, hur vill vi ha det? Tomas Marklund (s)

Skiljeförfarande skapar fredlig konfliktlösning, Annette Magnusson, SCC