Skiljemännen del 1 – hur tillsätts de?

I två bloggposter kommer vi att ta upp några frågor som rör de personer som avgör ISDS-tvister. Denna första post behandlar hur skiljemännen tillsätts. I nästa post kommer vi att ta upp vilka det är som i praktiken blir utsedda.

Skiljemän kan utses på lite olika sätt beroende på vad parterna kommit överens om. Det absolut vanligaste är att ISDS-processer avgörs av tre skiljemän. Vardera part (det vill säga investeraren och staten) utser varsin skiljeman. Sedan utses en tredje skiljeman som ordförande, antingen

(i) genom parternas överenskommelse

(ii) genom beslut av de två partsutsedda skiljemännen

(iii) av det institut, exempelvis SCC eller ICSID, som administrerar processen

Att två av tre skiljemän ofta är utsedda av parterna innebär inte att de är partiska. Samtliga skiljemän måste leva upp till högt ställda krav på oberoende och opartiskhet. Om en part utser en skiljeman som inte motsvarar kraven så kan detta ifrågasättas av motparten och skiljemannen avsättas. I värsta fall kan en skiljedom åsidosättas om det framkommer att någon av skiljemännen inte varit opartisk och oberoende. Parterna har därför starka incitament att utnämna någon vars integritet är bortom tvivel.

Det förekommer också, särskilt i ISDS-processer om mindre belopp, att skiljenämnden bara består av en person, som i så fall oftast utses av det institut som administrerar tvisten. Det leder visserligen till en billigare process men eftersom även tvister om mindre belopp kan vara relativt omfattande och komplicerade föredrar många parter att ha en nämnd bestående av tre skiljemän.

Om en skiljedom av något skäl kan ifrågasättas på formella grunder så kan en part ansöka om att åsidosätta skiljedomen. I denna process kan inte parterna utse de som ska avgöra tvisten. Inom ramen för ICSID görs detta i stället framför en kommitté som sätts samman inför varje enskilt mål. I kommittén ingår tre framstående jurister som utnämns av ICSID utifrån en lista där varje medlemsland får nominera kandidater: här finns Sveriges nominerade. Om det är en skiljedom utanför ICSID – exempelvis en SCC-dom – så hamnar talan framför en nationell domstol, som vi tidigare skrivit om. Parterna kan alltså aldrig i någon form utse den som ska höra talan om att åsidosätta en skiljedom. I det skedet av en process är det istället antingen en kommitté utsedd av ICSID eller domare i en nationell domstol som avgör frågan.