Skiljemännen del 2: vilka är de?

I denna andra bloggpost kommer vi att ta upp vilka det är som utses som skiljemän i ISDS.

Många investeringstvister rör stora, politiskt känsliga och komplexa mål om stora summor där flera olika rättssystem är inblandade. Parterna är därför ofta noggranna med att välja någon som utöver att vara opartisk och oberoende också har etablerad specialistkunskap om både nationell och internationell juridik samt god kännedom om den specifika bransch som tvisten berör. Dessutom måste man som vi beskrev i ett tidigare inlägg vara säker på att man utser någon vars integritet och oberoende den andra parten inte kan ha synpunkter på. Det är därför viktigt för parterna att utse en lämplig kandidat.

En stor skillnad mellan kommersiella skiljeförfaranden och ISDS är att det senare präglas av större transparens. Det gör det ibland enklare att göra research inför valet av skiljeman. Som vi beskriver i ett tidigare inlägg är dock långt ifrån alla investeringstvister av en sådan omfattande natur att det är nödvändigt att lägga ner tid och pengar på att utse sin skiljeman. I dessa mindre komplicerade tvister, som inte sällan är initierade av enskilda personer, brukar skiljenämnden bara bestå av en person, som då utses av det institutet som administrerar processen.

Så vem är det som utses? Först och främst är det inte ovanligat att ingen av de tre skiljemännen har samma nationalitet som någon av parterna. De partsutsedda skiljemännen kan vara alla möjliga typer av erfarna jurister: domare, akademiker, advokater, bolagsjurister. Ordföranden är oftast, men inte alltid, en professor eller domare eller någon som gått i pension från sin ”vanliga” karriär.

I en studie av alla ICSID-tvister fram till februari 2014 fann forskaren Sergio Puig att 87 nationaliteter var representerade bland skiljemännen. Vissa nationaliteter är vanligare och de allra vanligaste är de länder som är inblandade i internationell handel och har lång erfarenhet av skiljeförfarande: USA, Schweiz och Storbritannien ligger alla högt upp, exempelvis.

Även på SCC görs ett omfattande arbete för att utse de personer som sitter i skiljenämnder. Institutet arbetar aktivt för att bredda poolen av potentiella skiljemän. Det institut som utser ordförande i en skiljenämnd har en viktig plikt gentemot parterna.

Om man tittar på förändringstendenserna så blir det fler och fler kvinnor som utnämns som skiljemän (det svenska ordet ”skiljeman” är förresten mindre könsneutralt än engelskans ”arbitrator”). I det sammanhanget kan det vara värt att påpeka att de två mest flitigt anlitade ISDS-skiljemännen i själva verket är just kvinnor: franska Brigitte Stern och schweiziska Gabrielle Kaufmann-Kohler.