Hur oberoende är Europas domstolar?

Att en utländsk investerare föredrar en neutral tvistelösningsform framför att möta sin värdstat i statens egen domstol kan bero på flera orsaker. Den mest grundläggande är att investeraren inte vill börja en tvist genom att behöva anpassa sig till sig motpartens hemmaplan vad gäller språk, traditioner och juridik. Genom skiljeförfarande skapas en neutral spelplats där båda parter möts halvvägs.

En annan orsak till att ISDS väljs före nationell domstol kan vara att den domstol som annars skulle ha jurisdiktion (oftast värdstatens egen domstol) inte upplevs kunna hantera tvisten på ett tillfredsställande sätt. I många fall är detta helt uppenbart: få utlänningar skulle se fram emot att stämma den ryska staten i en domstol i Moskva. Däremot är det inte lika solklart att amerikanska och europeiska domstolar upplevs som undermåliga.  Att de däremot per definition innebär hemmaplan för en av parterna är så klart svårt att göra något åt.

I ljuset av detta är det intressant att läsa den senaste upplagan av EU-kommissionens årliga rapport om kvaliteten på unionens domstolar, som erbjuder lite mer förståelse till varför utländska investerare inte är helt bekväma med tanken på att processa i domstol i EU. Rapporten är en genomgång av flera aspekter av den europeiska rättsskipningen men fokuserar på tre huvudpunkter: effektivitet, kvalitet och oberoende.

På sida 37 kan man exempelvis se en statistisk figur över hur oberoende domstolarna upplevs vara, när man frågar inhemska företag. Mätningen jämför länderna med varandra såväl inom EU, som med motsvarande mätning i 144 länder i hela världen. Vid en global jämförelse hamnade nästan hälften av EU:s 28 medlemsstater utanför topp-50 i detta avseende: flera av de EU-stater där domstolarna upplevs som minst självständiga hamnade inte ens på topp-100 i världen.

Hur klarade sig svenska domstolar då? I de flesta avseenden gör vi bra ifrån oss men vi är absolut inte bäst i EU-klassen. Exempelvis är vi på sjunde plats i den ovan beskrivna oberoende-rankingen, när inhemska företag får uppskatta hur oberoende landets domstolar är (plats 17 i världen).