Kan USA:s tillbakadragande från Paris-avtalet leda till ISDS-mål?

4USA:s president Donald Trump har aviserat att landet kommer att dra sig tillbaka från det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015. Även om det är oklart exakt vad ett sådant tillbakadragande innebär så hävdar vissa jurister nu att beslutet skulle kunna leda till att USA stäms i internationellt skiljeförfarande (se bland annat denna artikel på Global Arbitration Review).

USA har ett stort antal investeringsskyddsavtal med andra stater, och det finns många investerare i landet bland annat inom förnyelsebar energi som är skyddade av dessa avtal. Om USA genomför reformer som förändrar det regelverk som gällde innan Trumps besked så kan den amerikanska staten komma att bli föremål för ett ISDS-förfarande. När investeringar baseras på statliga åtaganden som drastiskt ändras eller återkallas – och dessa ändringar inte går att försvara utifrån allmänna intressen – kan staten bli betalningsskyldig. Om USA nu exempelvis följer upp sitt tillbakadragande med att också ändra sitt interna regelverk, såsom de incitamentsprogram som finns för att investera i förnyelsebar energi, så kan detta bli föremål för ISDS.

En parallell som ligger nära till hands är Italien och Spanien, som lockade långsiktiga utländska investerare i framförallt solenergi genom diverse fördelaktiga program, som sedan drogs tillbaka när staterna hamnade i ekonomiska svårigheter. Många av dessa investerare har nu vänt sig till ISDS för att få sin sak prövad, med varierad framgång.

Vi har skrivit i flera olika sammanhang om möjligheten att utnyttja skiljeförfarande för att verkställa/implementera nödvändiga åtaganden inom hållbar utveckling, bland annat i samband med den konferens på temat som förra året hölls i Stockholm.