Tag Archives: Domstol

Hur oberoende är Europas domstolar?

Att en utländsk investerare föredrar en neutral tvistelösningsform framför att möta sin värdstat i statens egen domstol kan bero på flera orsaker. Den mest grundläggande är att investeraren inte vill börja en tvist genom att behöva anpassa sig till sig motpartens hemmaplan vad gäller språk, traditioner och juridik. Genom skiljeförfarande skapas en neutral spelplats där båda parter möts halvvägs.

En annan orsak till att ISDS väljs före nationell domstol kan vara att den domstol som annars skulle ha jurisdiktion (oftast värdstatens egen domstol) inte upplevs kunna hantera tvisten på ett tillfredsställande sätt. I många fall är detta helt uppenbart: få utlänningar skulle se fram emot att stämma den ryska staten i en domstol i Moskva. Däremot är det inte lika solklart att amerikanska och europeiska domstolar upplevs som undermåliga.  Att de däremot per definition innebär hemmaplan för en av parterna är så klart svårt att göra något åt.

I ljuset av detta är det intressant att läsa den senaste upplagan av EU-kommissionens årliga rapport om kvaliteten på unionens domstolar, som erbjuder lite mer förståelse till varför utländska investerare inte är helt bekväma med tanken på att processa i domstol i EU. Rapporten är en genomgång av flera aspekter av den europeiska rättsskipningen men fokuserar på tre huvudpunkter: effektivitet, kvalitet och oberoende.

På sida 37 kan man exempelvis se en statistisk figur över hur oberoende domstolarna upplevs vara, när man frågar inhemska företag. Mätningen jämför länderna med varandra såväl inom EU, som med motsvarande mätning i 144 länder i hela världen. Vid en global jämförelse hamnade nästan hälften av EU:s 28 medlemsstater utanför topp-50 i detta avseende: flera av de EU-stater där domstolarna upplevs som minst självständiga hamnade inte ens på topp-100 i världen.

Hur klarade sig svenska domstolar då? I de flesta avseenden gör vi bra ifrån oss men vi är absolut inte bäst i EU-klassen. Exempelvis är vi på sjunde plats i den ovan beskrivna oberoende-rankingen, när inhemska företag får uppskatta hur oberoende landets domstolar är (plats 17 i världen).

Skiljeförfarande i samverkan med domstol

Skiljeförfarande och vanliga domstolar fungerar i allra högsta grad i samverkan med varandra. Detta beror på att skiljeförfarande, som ju är en privat tvistelösningsform, är beroende av allmän domstol för att fungera i praktiken. Detta gäller såväl ISDS som skiljeförfaranden mellan två affärspartners. Det är upp till varje land att själv reglera ramarna för skiljeförfarande på ens territorium, något som i Sverige görs i lagen om skiljeförfarande.

Huvuddragen i denna reglering ser i princip likadan ut i de flesta välfungerande rättssystem, bland annat tack vare en modellag utarbetad av FN som många länder inkluderat i sin egen lagstiftning.

Till de grundläggande principerna hör att det är allmän domstol som har sista ordet i frågan om en skiljenämnds behörighet.

En skiljedom som tillkommit på ett inkorrekt sätt kan angripas på processuella grunder genom att den missnöjda parten vänder sig till domstol i det land där skiljeförfarandet ägt rum. På så sätt fungerar domstol som en yttre kontrollfunktion för processen.

När man väl fått en skiljedom måste man använda sig av statliga organ för att driva in den. Även här fungerar Kronofogdemyndigheten (om i Sverige) eller allmän domstol som en kontrollfunktion. För att verkställa en skiljedom i ett annat land används reglerna i den så kallade New York konventionen. Även New York konventionen innehåller regler för att säkerställa grundläggande rättssäkerhet under själva förfarandet.

Ett specialfall när det kommer till skiljeförfarandets beroende av domstolar är ICSID-processer. ICSID, som är ett Världsbanks-organ, skapades för att försöka minimera domstols ingripande i politiskt känsliga skiljeförfaranden. Därför har staterna i stället etablerat kontrollmekanismer inom ramen för ICSID-regelverket som rör skiljenämndens behörighet och hur eventuella processuella fel ska hanteras.

Den allra viktigaste frågan för parter i skiljeförfaranden – ”Hur ser jag till att få betalt enligt domen?” – är dock densamma för ICSID-processer som för andra skiljeförfaranden. För att verkligen få rätt även i praktiken kan det krävas att den vinnande parten vänder sig till nationella myndigheter för att få sin dom verkställd. Därför är skiljeförfarande till syvende och sist alltid beroende av nationella domstolar för att fungera.