Etikettarkiv: Energy Charter Treaty

NY RAPPORT: EN ÅTERBLICK PÅ ISDS UNDER 2014

Stock index dynamics.FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) släppte nyligen en rapport som sammanfattar och analyserar utvecklingen och trenderna inom ISDS under 2014.

Rapporten konstaterar att 42 nya investeringsmål inleddes under 2014. Fem av målen påkallades mot Spanien, och två vardera mot Costa Rica, Tjeckien, Venezuela, Indien, Rumänien, och Ukraina. Av samtliga svarandestater var cirka 60 % utvecklingsländer. På investerarsidan var den vanligaste nationaliteten Nederländerna (sju nya mål under 2014), samt USA och Storbritannien (fem nya mål vardera). En fjärdedel av de nya målen under 2014 involverade EU-länder på båda sidorna.

Enligt UNCTAD har det mellan 1987 och 2014 kumulativt inletts 608 investeringstvister. Av de 356 mål som hittills har avslutats, avgjordes 37 % till förmån för staten, 28 % avslutades genom förlikning, och i 25 % av målen vann investeraren. De traktat som oftast åberopas i investeringstvister är Energistadgan (Energy Charter Treaty) och NAFTA (North American Free Trade Agreement).

Under 2014 meddelades sammanlagt 43 beslut i investeringsmål, varav 34 är publika. Besluten berör viktiga rättsliga frågor, till exempel investeringsskyddets omfattningen, villkoren för att inleda ett investeringsmål, traktatens materiella innebörd, och beräkning av skadestånd.

UNCTAD:s rapport noterar slutligen att systemet av investeringstraktat genomgår en period av översyn och revidering. ISDS står i centrum för denna debatt, och många länder diskuterar en genomgående reform av systemet för investeringsskydd.

Exempel på ISDS-tvist Nr. 5: Yukos v. Ryssland.

Blue flames of a gas burner inside of a boilerI somras meddelades den omtalade skiljedomen Yukos v Ryssland, efter nästan ett decennium av processande. De förra majoritetsägarna bakom energibolaget Yukos vann ett mål baserat på den multilaterala Energistadgan (Energy Charter Treaty) och tilldelades drygt 50 miljarder dollar i skadestånd.

Fakta kring målet nedan återges så som det har beskrivits i domen.

Enligt skiljenämnden ansågs Ryssland ha exproprierat Yukos tillgångar genom en rad åtgärder som resulterat i att majoritetsägarna förlorat möjligheten att driva bolaget. De huvudsakliga åtgärderna som Ryssland vidtog bestod av olika riktade skattekrav samt en tvångsauktion, där bolaget såldes till underpris till intressen som visade sig ha nära koppling till staten. En annan uppmärksammad åtgärd var arresteringarna av två av Yukos-bolagets ägare (Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev).

Skiljenämnden ansåg att dessa åtgärder var politiskt motiverade och del av en plan av den ryska staten för att tvinga bort ägarna av Yukos. Sammantaget stred dessa åtgärder mot flera bestämmelser i Energistadgan, bland annat expropriationsförbudet. Med tanke på att det stora bolaget, som kontrollerades från Cypern, helt togs ur aktieägarnas kontroll blev skadeståndet också väldigt stort. Skadeståndet justerades dock ner med 25 % eftersom skiljenämnden ansåg att Yukos-ägarna delvis själva bidragit till förlusterna genom att skatteplanera.

Strax efter Yukos-skiljedomen kom även en dom i ett annat, parallellt förfarande. Chodorkovskij och hans partners riktade anspråk mot Ryssland inför ytterligare en internationell domstol -  den europeiska domstolen i Strasbourg -  och hävdade att Rysslands agerande kring Yukos stred mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Även i denna process vann de klagande parterna.

De parallella processerna är en intressant illustration av samspelet mellan ISDS och mänskliga rättigheter.