Tag Archives: EU

Intresseorganisationer hörs i ISDS

Conference table, microphones and office chairs close-upEtt sätt att öka transparensen i ISDS är att låta andra än de tvistande parterna delta i processen. Sedan 2001 har detta blivit allt vanligare, särskilt i tvister som har ett större allmänintresse, exempelvis tvister som på olika sätt berör miljöfrågor eller folkhälsa.

En utomstående part kan ansöka hos en skiljenämnd om att få skicka en inlaga i tvisten i egenskap av “vän till domstolen”, ofta omnämnt med den latinska termen amicus curiae. Denna möjlighet, som inte existerar i svensk domstol på samma sätt, kan utnyttjas av aktörer som på olika sätt kan hjälpa skiljenämnden att göra en bättre bedömning av frågan.

Sådana inlagor skrivs ofta av icke-statliga organisationer (NGOs) och har varit vanligast i tvister baserade på det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA. De tre NAFTA-staterna Mexico, USA och Kanada har ingått en särskild överenskommelse där det uttryckligen framgår att skiljenämnder får tillåta inlagor från amici curiae.

Det första målet där detta gjordes var Methanex v. USA, där både en miljöorganisation och ett forskningsinstitut skrev inlagor för att komplettera partnernas argument. Dessa organisationer deltog också under förhandlingarna. I ett mål strax därefter, Glamis Gold v. USA, deltog bland annat den lokala Quechan-indianstammen med skriftliga inlagor i processen.

Sedan dess har bland annat ICSID:s skiljeregler utökats med en regel som klargör att skiljenämnder har mandat att tillåta utomstående att delta i skiljeförfarande på detta sätt. Även skiljeförfaranden utanför ICSID-systemet har inkluderat sådant deltagande.

I Biwater Gauff v. Tanzania exempelvis, ett mål baserat på avtal om investeringsskydd mellan Storbritannien och Tanzania, bidrog NGOs med expertis i mänskliga rättigheter, miljöfrågor och good governance.

Även i Phillip Morris v. Uruguay, som fortfarande pågår, medverkar olika organ av Världshälsoorganisation (WHO) för att upplysa nämnden om olika aspekter av marknadsföring av tobak. En annan inte sällan förekommande amicus är EU-kommissionen.

Möjlighet för intresseorganisation att göra sin röst hörd i tvister – vilket alltså historiskt varit ovanligt i skiljeförfarande och fortfarande är väldigt svårt i många nationella domstolar, inklusive i Sverige – har blivit ännu starkare efter att ha inkluderats i UNCITRALs transparensregler, som trädde i kraft 1 april 2014.

Stockholmskonferens om EU och investeringsrätten

ITFSeminarEtt ökat intresse för investeringsrätten, bland annat mot bakgrund av diskussionerna kring CETA och TTIP, låg bakom den internationella konferensen på temat “Europe as an Investment Treaty Actor” i Stockholm den 12 juni. Bakom initiativet stod British Institute for International Comparative Law (BIICL), Uppsala universitet, Mannheimer Swartling och Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

Konferensen var ovanlig eftersom den samlade människor från olika håll under ett och samma tak: politiker från såväl höger som vänster, företagare, advokater och forskare. Se hela programmet här.

Dagen var uppbyggd på fyra olika paneler där den första bestod av Håkan Svenneling (v), Christoffer Fjellner (m) och Hans Stråberg (Atlas Copco och Investor). Deras diskussion satte tonen för dagen och visade inte minst att det finns ett stort politisk intresse för hur skyddet för europeiska investeringar bör utformas.

Därefter följde tre paneler med experter som diskuterade olika detaljfrågor utifrån främst ett juridiskt perspektiv. I panelerna var såväl FN som EU-kommissionen och flera världsledande forskare representerade.

Om någon slutsats kan dras av fredagens samtal så är det att EU står inför stora utmaningar, såväl juridiska som politiska, när man ska försöka utforma framtidens investeringsrätt. Det är komplicerade frågor, och en viktig lärdom är att första steget på vägen alltid bör vara att sitta ner och diskutera under ordnade former. Förhoppningsvis bidrog Stockholmskonferensen till att fostra och inspirera sådana diskussioner.

Fler bilder och presentationsmaterial från konferensen kommer att publiceras här inom kort.

Foto: Björn Leijon

Ny rapport: A response to the criticism against ISDS

European union flag against parliament in BrusselsEuropean Federation for Investment Law and Arbitration (EFILA) har nyligen publicerat “A response to the criticism against ISDS”, en rapport som ger svar på 11 av de vanligaste kritiska argument som framförs av ISDS motståndare i samband med TTIP-förhandlingarna. EFILA är en Bryssel-baserad tankesmedja som samlar ledande experter inom investeringsrätt och skiljeförfarande, domare och representanter för investerare från olika EU-länder. För att läsa mer om EFILA, besök www.efila.org.

Exempel på ISDS-tvist Nr. 5: Yukos v. Ryssland.

Blue flames of a gas burner inside of a boilerI somras meddelades den omtalade skiljedomen Yukos v Ryssland, efter nästan ett decennium av processande. De förra majoritetsägarna bakom energibolaget Yukos vann ett mål baserat på den multilaterala Energistadgan (Energy Charter Treaty) och tilldelades drygt 50 miljarder dollar i skadestånd.

Fakta kring målet nedan återges så som det har beskrivits i domen.

Enligt skiljenämnden ansågs Ryssland ha exproprierat Yukos tillgångar genom en rad åtgärder som resulterat i att majoritetsägarna förlorat möjligheten att driva bolaget. De huvudsakliga åtgärderna som Ryssland vidtog bestod av olika riktade skattekrav samt en tvångsauktion, där bolaget såldes till underpris till intressen som visade sig ha nära koppling till staten. En annan uppmärksammad åtgärd var arresteringarna av två av Yukos-bolagets ägare (Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev).

Skiljenämnden ansåg att dessa åtgärder var politiskt motiverade och del av en plan av den ryska staten för att tvinga bort ägarna av Yukos. Sammantaget stred dessa åtgärder mot flera bestämmelser i Energistadgan, bland annat expropriationsförbudet. Med tanke på att det stora bolaget, som kontrollerades från Cypern, helt togs ur aktieägarnas kontroll blev skadeståndet också väldigt stort. Skadeståndet justerades dock ner med 25 % eftersom skiljenämnden ansåg att Yukos-ägarna delvis själva bidragit till förlusterna genom att skatteplanera.

Strax efter Yukos-skiljedomen kom även en dom i ett annat, parallellt förfarande. Chodorkovskij och hans partners riktade anspråk mot Ryssland inför ytterligare en internationell domstol -  den europeiska domstolen i Strasbourg -  och hävdade att Rysslands agerande kring Yukos stred mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Även i denna process vann de klagande parterna.

De parallella processerna är en intressant illustration av samspelet mellan ISDS och mänskliga rättigheter.

Några kommentarer på EU-kommissionens förslag

bloggkommissionisds

Investeringsdelen av TTIP har inte varit föremål för förhandlingar på över ett år när
EU-kommissionen har frusit diskussionerna för att konsultera allmänheten och tydligare formulera sina positioner. Tidigare i veckan bröts tystnaden inför nästa förhandlingsrunda när Kommissionen, bland annat genom ett blogginlägg av handelskommissionär Cecilia Malmström, lanserade ett ”concept paper” där man sammanfattade hur man vill gå vidare med ISDS generellt i framtida europeiska traktat.

I dokumentet, som i viss mån bör läsas som politisk retorik, slås flera nya saker fast. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut skrev ett snabbt svar, där en del valda synpunkter diskuterades i kortversion.

Ett av Kommissionens huvudförslag går ut på att förhindra parterna från att själva fritt utse sina skiljemän. I stället ska de kunna välja från en lista av på förhand ”godkända” skiljemän. Här finns det flera invändningar. Först och främst riskerar balansen mellan parterna att förändras om det bara är stater (det vill säga i praktiken endast den ena i stället för båda parter i en tvist) som kan påverka vem som ska döma tvisten. Att ha en låst lista innebär också en stor mängd praktiska problem, till exempel i att etablera, underhålla och sätta ramarna för en sådan lista.

Ett annat förslag gäller att införa en ”överrätt”, dit man ska kunna överklaga skiljedomar. Först och främst utgår detta från missuppfattningen att en skiljedom i nuläget är omöjlig att attackera: samtliga existerande regelverk – baserade på konventioner som funnits sedan 1960-talet och är undertecknade av den stora majoriteten av stater – medger redan att en skiljedom åsidosätts om skiljeförfarandet kan ifrågasättas av rättssäkerhetsskäl. Sådana klander av skiljedomar sker redan i dag när befogat. Möjligen vill Kommissionen nu att man ska kunna överklaga en skiljedom även på den grund att man inte är nöjd med domens innehåll: vad detta kommer att göra med processens tid och framförallt kostnader är långt ifrån utrett. Dock kan en sak slås fast; det kommer inte gynna effektiviteten i förfarandet.

Kommissionen tycks förbise att det redan finns  ett globalt, multilateralt system för investeringstvister, där ICSID utgör det institutionella navet. Om ambitionen är att förändra systemet görs det bättre inom det befintliga systemet, snarare än att uppfinna något helt nytt.

Innan beslut fattas att åsidosätta ett etablerat och fungerande system, som trots allt har stort stöd bland i princip alla världens länder, bör man dock tydligt motivera vad som är problematiskt. Och då med fler argument än svepande hänvisningar till folkopinionen.  If it ain’t broke, don’t fix it.

Vi lär inte ha hört det sista om EU:s försök att skriva om reglerna för den folkrättsliga tvistelösningen. Räkna med att mer detaljerade diskussioner kommer att prägla framtiden, inte minst här på ISDS-bloggen.

Hur oberoende är Europas domstolar?

Att en utländsk investerare föredrar en neutral tvistelösningsform framför att möta sin värdstat i statens egen domstol kan bero på flera orsaker. Den mest grundläggande är att investeraren inte vill börja en tvist genom att behöva anpassa sig till sig motpartens hemmaplan vad gäller språk, traditioner och juridik. Genom skiljeförfarande skapas en neutral spelplats där båda parter möts halvvägs.

En annan orsak till att ISDS väljs före nationell domstol kan vara att den domstol som annars skulle ha jurisdiktion (oftast värdstatens egen domstol) inte upplevs kunna hantera tvisten på ett tillfredsställande sätt. I många fall är detta helt uppenbart: få utlänningar skulle se fram emot att stämma den ryska staten i en domstol i Moskva. Däremot är det inte lika solklart att amerikanska och europeiska domstolar upplevs som undermåliga.  Att de däremot per definition innebär hemmaplan för en av parterna är så klart svårt att göra något åt.

I ljuset av detta är det intressant att läsa den senaste upplagan av EU-kommissionens årliga rapport om kvaliteten på unionens domstolar, som erbjuder lite mer förståelse till varför utländska investerare inte är helt bekväma med tanken på att processa i domstol i EU. Rapporten är en genomgång av flera aspekter av den europeiska rättsskipningen men fokuserar på tre huvudpunkter: effektivitet, kvalitet och oberoende.

På sida 37 kan man exempelvis se en statistisk figur över hur oberoende domstolarna upplevs vara, när man frågar inhemska företag. Mätningen jämför länderna med varandra såväl inom EU, som med motsvarande mätning i 144 länder i hela världen. Vid en global jämförelse hamnade nästan hälften av EU:s 28 medlemsstater utanför topp-50 i detta avseende: flera av de EU-stater där domstolarna upplevs som minst självständiga hamnade inte ens på topp-100 i världen.

Hur klarade sig svenska domstolar då? I de flesta avseenden gör vi bra ifrån oss men vi är absolut inte bäst i EU-klassen. Exempelvis är vi på sjunde plats i den ovan beskrivna oberoende-rankingen, när inhemska företag får uppskatta hur oberoende landets domstolar är (plats 17 i världen).

EU-kommissionens konsultation om ISDS

Resultatet av EU-kommissionens konsultation om ISDS i TTIP presenterades nyligen utav kommissionen den 13 januari 2015.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har deltagit i  kommissionens konsultation. Läs SCC:s svar på konsultationen här 

Det bör noteras att SCC endast har kommenterat de punkter som rör processuella frågor inom ramen för konsultationen.

SCC är en självständig enhet inom Stockholms Handelskammare och ett utav världens ledande tvistlösningsorgan. SCC är även det näst största institutet i världen för ISDS-tvister.

SCC har som målsättning att fortsätta delta i diskussionen som uppstått kring ISDS samt att förmedla fakta om internationellt skiljeförfarande och investeringsskydd.

Läs mer om SCC här