Tag Archives: FN

UNCTAD sammanställer ISDS-statistisk från 2016

Blogg_v9FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) är det organ inom FN som ansvarar för investeringsfrågor. De publicerar regelbundet rapporter och analyser om ISDS och trender i investeringsskyddsavtal, bland annat en regelbunden utvärdering om året som gått.  Vi har tidigare bland annat skrivit om rapporterna från 2014 och 2015, men nu har UNCTAD uppdaterat sin databas med information från 2016.

 

Av den senaste uppdateringen framgår bland annat följande:

  • Under 2016 inleddes 62 ISDS-mål, en siffra som är relativt hög jämfört med tidigare år men lägre än rekord-året 2015, då 74 mål inleddes.
  • Colombia, Indien och Spanien var de vanligaste svarandeparterna (fyra mål vardera) men målen var spridda över 49 olika stater.
  • Flest investerare kom från Nederländerna och USA.
  • Ungefär två tredjedelar av målen baserades på bilaterala avtal, men 10 mål var baserade på den multilaterala Energistadgan (Energy Charter Treaty).

All UNCTAD-data samlas i en sökbar databas som återfinns här.

 

 

Ban Ki-Moon: Skiljeförfarande nödvändigt för framtiden

Ban-Ki Moon”Jag ber er alla att använda skiljeförfarandets betydande kraft för att hjälpa världen att stoppa konflikter och hat och bygga en värdig framtid för alla, på en hälsosam planet.”

Det var det kraftfulla budskapet från FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon när han talade på den stora skiljedomskonferensen ICCA Congress nyligen. Konferensen samlar vartannat år närmare 1000 specialister inom internationellt skiljeförfarande från hela världen och i år hölls den för första gången i Afrika, då ö-nationen Mauritius stod som värd.

Ban Ki-Moon poängterade att internationellt skiljeförfarande varit en grundpelare i FN:s arbete sedan grundandet av organisationens föregångare Nationernas förbund. Han underströk vikten av skiljeförfarande för fredlig tvistlösning – för såväl stater som privata parter – och välkomnade ett fortsatt fördjupat samarbete med privata sektorn och näringslivet för att kunna möta globala utmaningar.

FN:s generalsekreterare berömde också arbetet inom organisationens handelsrättskommission (UNCITRAL) och konstaterade att “Förenta nationerna är stolta över att ha bidragit till utvecklandet av internationella skiljeförfaranden”. Han poängterade särskilt UNCITRALs arbete med nya transparensregler, och framhöll att insyn är extra viktigt i tvister mellan investerare och stater där offentliga intressen kan vara inblandade.

Läs hela talet här. Utöver Ban Ki-Moon talade bland annat Nobelpristagaren Mohammed ElBaradei på konferensen på Mauritius.

ISDS och Rule of Law

AnullmentBlogRule of Law är ett engelskt uttryck som saknar direkt svensk översättning men ofta används som paraplybegrepp för principer som bör styra en rättsstat. I folkrättsliga sammanhang innebär Rule of Law att stater respekterar sina internationella åtaganden, särskilt sådana som är uttryckta i överenskommelser med andra stater. ISDS är en mekanism som syftar till att säkerställa att stater respekterar dessa överenskommelser.

ISDS styrs av internationella regler, som är utformade av världens stater. Exempel på dessa regler är ICSID-konventionen från 1965 och de skiljedomsregler som tagits fram i FN:s handelsrättskommission UNCITRAL. Dessa regler, beroende på vad den specifika överenskommelsen säger, sätter ramarna för processen och syftar till att garantera dess förutsebarhet. Låt oss titta närmre på dessa regler.

ICSID-konventionen är underskriven av 153 stater och styr samtliga ICSID-förfaranden. Konventionen anger, bland mycket annat, att en skiljeman kan diskvalificeras om han eller hon saknar de egenskaper som krävs, däribland oberoende och opartiskhet. Skiljedomar enligt ICSID-konventionen kan bli ogiltigförklarade, exempelvis om skiljemännen överträtt sitt mandat.

UNCITRAL-reglerna är resultatet av ett långsiktigt arbete i FN:s handelsrättskommission UNCITRAL, som påbörjades 1973. FN:s generalförsamling antog den första versionen av reglerna 1976 och de har sedan dess uppdaterats 2010. Även dessa regler möjliggör avsättandet av skiljemän.

När en dom väl har avkunnats under något av regelsystemen så kan den behöva verkställas, om den förlorande parten inte frivilligt betalar. ICSID-domar är enligt konventionen direkt verkställbara i alla 153 länder som om de vore domar från landets egen domstol. Alla andra skiljedomar, inklusive UNCITRAL-domar, verkställs genom New York-konventionen från 1958. Även denna konvention har stort internationellt stöd och är ratificerad av 154 stater. Tillsammans innebär dessa två överenskommelser att en ISDS-dom kan verkställas i större delen av världen.

Slutligen, även nationell rätt fungerar som en pelare i att säkerställa att ISDS är förankrat i rättsstatliga principer. Nationella domstolar kan åsidosätta UNCITRAL-domar om processen varit bristfällig. Inhemsk rätt ger också domstolar möjlighet att vägra verkställighet av ISDS-domar i vissa fall, exempelvis om den ena parten inte gavs möjlighet att delta i processen. Nationella domstolar fungerar därför alltid som en “sista utpost” i ISDS.

ISDS både främjar och styrs av Rule of Law. Det är inte ett “privat” rättssystem, vilket ibland hävdas i den politiska debatten. Systemet är skapat av stater och styrs av de regler som stater ställer upp.

EU och OPEC bidrar till ökad transparens

TranparencyISDSEn milstolpe i arbetet med att reformera ISDS var när Mauritius-konventionen om transparens i investeringstvister öppnades för signatur den 17 mars 2015. Konventionen möjliggör för stater att tillämpa UNCITRALs transparensregler i ISDS-förfaranden som uppstår under de drygt 3,000 investeringsskyddstraktat som slutits före 1 april 2014. Denna möjlighet öppnar för en nivå av transparens som är unik i internationella skiljeförfaranden.

En av de viktigaste följderna av transparensreglerna är att merparten av dokumenten i ISDS-förfarandena görs offentliga. Som ett led i denna reform har FN:s handelsrättskommission (UNCITRAL) åtagit sig att agera som ett sekretariat för transparens och löpande publicera dessa dokument via sin hemsida.

Nyligen annonserades att internationella institutioner beslutat att bidra till driften av FN:s sekretariat för transparens. EU kommer att bidra med €100,000 som ett led i unionens arbete för ökad transparens i investeringstvister. EU-kommissionen menar på sin hemsida bland annat att tillgängligheten av information medför ökad enhetlighet mellan olika skiljedomar, samt skapar förutsebarhet för investerare, stater, skiljenämnder och allmänheten.

Utöver EU:s bidrag så har även OPEC-fonden för internationell utveckling lovat att bidra med $125,000 till sekretariatet för transparens i Wien. Enligt pressreleasen från FN så ges OPEC-stödet inom ramen för ett samarbete som syftar till att stimulera tillväxt och lindra fattigdom i eftersatta delar av världen.

Mauritius-konventionen har nu undertecknats av 16 länder: Belgien, Finland, Frankrike, Gabon, Italien, Kanada, Kongo,  Luxemburg, Madagaskar, Mauritius, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Syrien, Tyskland och USA. Därmed omfattas alla ISDS-mål baserade på traktat mellan parter från dessa länder av UNCITRALs transparensregler, oavsett hur gamla traktaten är.

COP21 I PARIS: ISDS ROLL I KLIMATFRÅGOR

Globe between two pairs of clasped handsI samband med FN:s klimatförhandlingar i Paris, höll internationella advokatsamfundets ordförande David Rivkin ett tal där han uttryckte förhoppningar om att ISDS kunde överbrygga verkställighetsklyftan i internationell miljörätt.

Rivkin betonade betydelsen av alternativa tvistlösningsmekanismer, som ISDS, för att driva igenom staters åtaganden inom ramen av FN:s klimatförhandlingar. Han noterade också att effektiv, neutral och lättillgänglig tvistlösning mellan investerare och stater är avgörande för främjandet av nödvändiga investeringar i förnybar energi.

Rivkin noterade att de hårdaste ISDS-kritikerna tenderar att fokusera på systemets påstådda dämpande effekt på staternas ”rätt att reglera”. Denna kritik hör dock hemma i diskussionen om investeringsavtalens materiella villkor snarare än ISDS-processen.

Rivkin konstaterade också att i den ”nya vågen” av investeringsavtal övervägs miljöfrågorna i allt högre grad av stater när de bestämmer hur investeringsskyddet ska se ut. Idag innefattar de flesta bilaterala investeringsavtal föreskrifter som rör miljöfrågor, och många innehåller en allmän reservation som säkerställer politiskt utrymme för miljölagstiftning.

Rivkin betonade i sitt tal att ett antal nyligen avslutade investeringsavtal har inkluderat bestämmelser som syftar att främja en hållbar utveckling, uppmuntra handel med miljöprodukter, eller underlätta utländska direktinvesteringar i miljöteknik eller miljömärkta varor.

Rivkin diskuterade också rapporten från IBA Task Force on Climate Change Justice and Human Rights, som ger en omfattande beskrivning av miljörelaterade klausuler i investeringsavtal.

Läs hela talet här

Ökat fokus på miljöfrågor i investeringsskyddsavtal

green leaves background in sunny dayInvesteringsskyddsavtal har i allt större utsträckning börjat ta hänsyn till investeringars miljömässiga aspekter. Detta bekräftas av en OECD-undersökning, som visar att bestämmelser som på olika sätt berör miljön blir allt vanligare. Undersökningens urval omfattar 1,623 investeringsskyddsavtal – cirka hälften av världens samtliga avtal.

Av de avtal som undersökningen tar upp så är avtalet mellan Kina och Singapore från 1985 det första som innehåller reglering av miljöskydd. Drygt 20 år senare, under 2008, innehöll 89% av alla nya avtal som slöts under året sådant språk. Dessutom är, som vi har skrivit om förut, hållbar utveckling centralt i många av de allra senaste avtalen. Bland de som slöts mellan stater under 2015 innehåller de flesta reglering av hållbar utveckling.

Det vanligaste är en bestämmelse som garanterar att staterna har “policy space” för miljömål. Exempelvis innehåller avtalet mellan Ungern och Ryssland en bestämmelse som  anger att avtalet inte hindrar någon av staterna från att genomföra reformer för att skydda miljö eller folkhälsa. En annan vanlig bestämmelse går ut på att hindra staterna från att sänka sina miljöstandards i ett försök att attrahera investeringar.

Det förekommer också att avtal refererar uttryckligen till internationella miljöavtal. Ett tydligt exempel är ingressen i det stora Energy Charter Treaty (Energistadgan), som hänvisar till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC). Förslaget till norskt modellavtal för investeringar anger också uttryckligen att avtalet ska tolkas tillsammans med internationella miljöavtal.

Av de 49 länder som omfattas av OECD-studien har 30 länder miljöskydd i minst ett av sina investeringsskyddsavtal. Kanada är bäst i klassen (83% av deras undersökta avtal), följt av Nya Zeeland, Japan, USA och Finland.

UNCITRAL I FRAMKANT INOM UTVECKLINGEN AV ISDS

UNCITRAL_BloggDe internationella samfunden arbetar ständigt för att fortsätta att gemensamt främja utvecklingen av den internationella rättsordningen. För detta är till exempel FN-organet United Nations Commission of International Trade Law (UNCITRAL) en viktig aktör. Ett aktuellt och talande exempel på hur stater på ett konstruktivt sätt genom UNCITRAL kunnat bemöta nya frågor är Reglerna om transparens i investeringstvister mellan stat och investerare.

Transparensreglerna togs fram för att möta ökade krav på öppenhet i investeringstvister. Transparens inom ISDS har diskuterats mycket det senaste året, men UNCITRAL:s arbete med transparens sträcker sig tillbaka långt innan ISDS blev en het fråga i den europeiska politiken. UNCITRAL:s fokus är både konstruktivt och långsiktigt.

Vid Kommissionens senaste möte i Wien diskuterades ett annat aktuellt ämne inom tvistlösning, nämligen frågan om parallella skiljeförfaranden, bland annat inom investeringstvister (ISDS). Detta är ett ämne som UNCITRAL har lagt stort fokus på under det senaste året, och även ett område som Kommissionen uttryckte sitt fortsatta intresse för.

UNCITRAL publicerade nyligen en rapport om parallella förfaranden och framtida angreppssätt. Rapporten belyser det gemensamma ansvar som det internationella samfundet, representerat av UNCITRAL, anser sig ha för att värna de gemensamma värderingar som ligger till grund för internationellt skiljeförfarande, men samtidigt på ett konstruktivt sätt möta framtida utmaningar i ljuset av den senaste tidens utveckling.

UNCTAD 2014 ISDS Trends

UNCTAD har tagit fram en infographic med statistik och trender för ISDS under 2014.

Bland annat redovisas antalet pågående, nya och avslutade tvister, samt utfallet för de mål som avslutats under året. Här finns även statistik kring hur många mål som involverat investerare från utvecklingsländer respektive övriga världen under 2014.

UNCTAD är FNs organ för utvecklingsfrågor och internationell handel och styrs av de 194 medlemsländerna.

ISDS trends 2014_2_red2

Klicka på bilden för att förstora och för att ladda ned 

Nederländskt institut släpper rapport om kopplingen mellan BITs och investeringar

Windmill on field of tulipsNyligen publicerades en studie av Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis, ett forskningsinstitut underställt det nederländska näringsdepartementet. Studien undersöker 217 länder mellan 1985 och 2011 för att söka förklara sambandet mellan BITs (bilaterala investeringsskyddstraktat) och FDI (utländska direktinvesteringar).

Studiens omfattning gör den till den största som gjorts på området. Liknande studier har tidigare gjorts, men har då varit begränsade till färre länder eller kortare tidsspann. Ett exempel på en sådan är den FN-rapport som vi tidigare diskuterat. I den nederländska studien finns dock i princip hela världen representerad under flera decennier och datan är systematiserad på ett överskådligt vis.

Rapporten, som kan läsas i sin helhet här, når bland annat följande slutsatser:

  1. Länder som sinsemellan har ratificerat en BIT investerar i genomsnitt 35 % mer än länder som inte har en BIT på plats.
  2. Effekten av BITs på investeringar skiljer sig mellan länder i olika inkomstgrupper (klassifikationerna kommer från Världsbanken). Länder som tillhör den ”övre medelklassen” i världen verkar vara de som tjänar mest på att ha BITs; ungefär dubbelt så mycket som genomsnittet. Exempel på länder i denna kategori är Rumänien, Grekland och Ungern.
  3. Om man tittar på regionnivå så är kopplingen mellan BITs och inkommande investeringar som störst om värdstaten befinner sig i Östasien, Centraleuropa eller Östeuropa.
  4. Antalet BITs mellan två utvecklade länder är cirka 500.

Fortsatt önskan om investeringsskydd

När FN:s organ för handel och utveckling, UNCTAD, för en knapp månad sedan släppte sin senaste rapport om investeringsskyddstraktat framgår en tydlig trend: trots den ibland stormiga diskussionen om ISDS så anses avtal om investeringsskydd fortsatt viktiga och systemet åtnjuter på det hela taget ett fortsatt starkt förtroende, illustrerat till exempel av det faktum att stater fortsätter att ingå bilaterala investeringsskyddsavtal, s.k. BITs, med ISDS-klausuler.

Vid början av förra året fanns över 3,200 traktat. UNCTAD:s rapport visar att det undertecknades en ny överenskommelse varannan vecka under 2014. Här kan det vara värt att komma ihåg att dessa inte är vardagliga köpekontrakt utan frukterna av sofistikerade förhandlingar mellan suveräna stater; bakom varje BIT finns således mycket arbete och diskussion. En allmän observation är att nya avtal tenderar att vara mer omfattande och mer detaljerade än tidiga avtal, för ökad förutsebarhet och bättre precision i staternas policy-mål, inte minst vad gäller miljö, säkerhet och transparens.

UNCTAD-rapporten, som i princip sammanställer och diskuterar statistik, är intressant läsning för den som är intresserad av ISDS. Utöver senaste traktatspraxis behandlas bland annat de skiljedomar som avkunnats under 2014 samt utvecklingen mot ökad transparens, som tagit stora steg under året.

Under förra året blev ISDS för första gången en brett diskuterad fråga på den politiska agendan. I samband med de europeiska förhandlingarna med USA om ett nytt frihandelsavtal (TTIP) har många olika parter börjat intressera sig för de folkrättsliga regler som styr skyddet för investeringar. Inte  minst mot den bakgrunden utgör UNCTAD:s rapport en intressant läsning eftersom det illustrerar hur tydliga bestämmelser om investeringsskydd är en fortsatt prioriterad fråga för många stater.