Tag Archives: Haag

ISDS i Fredspalatset

PeacePalaceFinalDet filippinsk-amerikanska kriget inleddes år 1899. Samma år avslutades det spansk-amerikanska kriget. Men 1899 är också året för den första internationella fredskonferensen i Haag, vilket markerar en viktig milstolpe för internationella skiljeförfaranden.

Konferensen i Haag initierades av den sista ryska tsaren Nikolaj II, och hade till syfte att säkerställa en hållbar fred och begränsa militär upprustning. Ett av de konkreta förslag som framfördes var att etablera en institution som skulle underlätta att lösa konflikter med hjälp av skiljeförfarande i stället för genom krig.

Ett konkret resultat av konferensen var ett antal konventioner, Haagkonventionerna, vilka lade grunden för den Permanenta skiljedomstolen (ofta förkortat PCA, för Permanent Court of Arbitration), som än i dag huserar i Fredspalatset i Haag.

Sedan dess har PCA – som namnet till trots inte är en domstol utan en institution som administrerar olika skiljeförfaranden – administrerat många kända tvister mellan stater. I exempelvis Grisbådarna-målet löstes en gränstvist mellan Sverige och Norge. Ett annat uppmärksammat mål rörde en våldsam konflikt mellan Eritrea och Etiopien, där de två länderna kom överens om att låta en skiljenämnd vid PCA fastslå en gräns mellan staterna och avgöra deras folkrättsliga ansvar med anledning av de våldsamheter som präglat konflikten.

I modern tid gör PCA och internationella skiljeförfaranden mer än att upprätthålla fred. Ett annat sätt att bidra till ”rule of law” är att administrera ISDS-tvister, vilket PCA gör i stor utsträckning, vilket bidrar till att främja ekonomisk utveckling och internationell handel.

Ett stort sådant PCA-mål är Chemtura v. Kanada, där en amerikansk investerare sökte ersättning för att Kanada förbjudit en typ av insektsmedel som det amerikanska bolaget tillverkade i landet. Skiljenämnden gjorde där bedömningen att förbudet motiverats av ett legitimt intresse (folkhälsa) och avfärdade därför stämningen i sin helhet. PCA administrerar också ett annat mål, där en kanadensisk investerare stämt Barbados, bland annat på den grunden att staten inte implementerat miljörättsliga regler i tillräckligt stor utsträckning och på ett sätt som bryter mot internationella miljörättsliga överenskommelser. Enligt investeraren har statens underlåtande skadat ett naturreservat som ägs och sköts av det kanadensiska bolaget. Detta mål har ännu inte avgjorts men är ett exempel på frågor som dyker upp i ISDS-tvister.

Lång tid efter Haag-konferensen är internationella skiljeförfaranden fortfarande i allra högsta grad relevanta för att upprätthålla rättssäkerhet och lösa internationella tvister. Detta är värdefullt och något som bör bevaras, inte undergrävas.