Tag Archives: Hållbar utveckling

Intresseorganisationer hörs i ISDS

Conference table, microphones and office chairs close-upEtt sätt att öka transparensen i ISDS är att låta andra än de tvistande parterna delta i processen. Sedan 2001 har detta blivit allt vanligare, särskilt i tvister som har ett större allmänintresse, exempelvis tvister som på olika sätt berör miljöfrågor eller folkhälsa.

En utomstående part kan ansöka hos en skiljenämnd om att få skicka en inlaga i tvisten i egenskap av “vän till domstolen”, ofta omnämnt med den latinska termen amicus curiae. Denna möjlighet, som inte existerar i svensk domstol på samma sätt, kan utnyttjas av aktörer som på olika sätt kan hjälpa skiljenämnden att göra en bättre bedömning av frågan.

Sådana inlagor skrivs ofta av icke-statliga organisationer (NGOs) och har varit vanligast i tvister baserade på det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA. De tre NAFTA-staterna Mexico, USA och Kanada har ingått en särskild överenskommelse där det uttryckligen framgår att skiljenämnder får tillåta inlagor från amici curiae.

Det första målet där detta gjordes var Methanex v. USA, där både en miljöorganisation och ett forskningsinstitut skrev inlagor för att komplettera partnernas argument. Dessa organisationer deltog också under förhandlingarna. I ett mål strax därefter, Glamis Gold v. USA, deltog bland annat den lokala Quechan-indianstammen med skriftliga inlagor i processen.

Sedan dess har bland annat ICSID:s skiljeregler utökats med en regel som klargör att skiljenämnder har mandat att tillåta utomstående att delta i skiljeförfarande på detta sätt. Även skiljeförfaranden utanför ICSID-systemet har inkluderat sådant deltagande.

I Biwater Gauff v. Tanzania exempelvis, ett mål baserat på avtal om investeringsskydd mellan Storbritannien och Tanzania, bidrog NGOs med expertis i mänskliga rättigheter, miljöfrågor och good governance.

Även i Phillip Morris v. Uruguay, som fortfarande pågår, medverkar olika organ av Världshälsoorganisation (WHO) för att upplysa nämnden om olika aspekter av marknadsföring av tobak. En annan inte sällan förekommande amicus är EU-kommissionen.

Möjlighet för intresseorganisation att göra sin röst hörd i tvister – vilket alltså historiskt varit ovanligt i skiljeförfarande och fortfarande är väldigt svårt i många nationella domstolar, inklusive i Sverige – har blivit ännu starkare efter att ha inkluderats i UNCITRALs transparensregler, som trädde i kraft 1 april 2014.

ISDS stödjer arbetet mot klimatförändringar

Environment concept. Glass globe lying on green leaf surfaceVid en internationell konferens i Warszawa anordnad av Lewiatan Court of Arbitration fördes nyligen djupgående diskussioner om framtida utmaningar inom ISDS.

Ett ämne som diskuterades var hur investeringsskydd kan bidra till en bättre miljö. SCC:s Generalsekreterare Annette Magnusson har talat och skrivit om detta ämne vid ett flertal tillfällen tidigare, och framhöll i sitt tal behovet av att innefatta visionära fördragsvillkor i framtida fördrag.

–“If we can combine treaty terms that truly reflect the role played by private investments for a better environment, and the existing enforcement mechanisms of international arbitration, I believe true progress for the environment could be achieved on a global level”, sa Annette Magnusson.

Läs hela talet här.

Läs mer om ISDS och hållbar utveckling.

Environment Needs Visionary Treaty Drafting

Climate Change Justice Calls for Enhanced Legal Regimes

Investment Law Reform and Sustainable Development

EXEMPEL PÅ ISDS-TVIST NR. 6: GLAMIS GOLD V. USA

GlamisGoldVårt sjätte exempel på en ISDS-tvist är Glamis Gold, Ltd. v. USA, ett mål under NAFTA-traktatet (North American Free Trade Agreement).

Fakta kring målet nedan återges så som det har beskrivits i domen.

Glamis Gold, ett kanadensiskt bolag verksamt inom utvinning av ädelmetaller, påkallade skiljeförfarande i samband med en föreslagen guldgruva i sydöstra Kalifornien. Den planerade gruvan var ett dagbrott, där metallerna bryts direkt vid jordytan i stället för att tunnlar grävs under jord. Projektet var kontroversiellt i Kalifornien, främst på grund av att området där gruvan skulle förläggas var helig för en indianstam. Glamis Gold’s krav i investeringstvisten vilade på en rad lagstiftningsåtgärder som införts av federala och statliga myndigheter som svar på folkopinionen över projektets inverkan på kulturarvet och miljön. Bland annat hade Kalifornien infört ett krav på att dagbrott skulle återfyllas när de inte längre var i bruk.

I förfarandet hävdade Glamis Gold att de federala och statliga myndigheternas ovilja att godkänna gruvprojektet stred mot kravet om rättvis och skälig behandling i NAFTA artikel 1105. Bolaget hävdade också att Kaliforniens krav om återfyllning av gruvan gjorde projektet så oekonomiskt att det motsvarade expropriation av bolagets investeringar i strid med NAFTA artikel 1110. På dessa grunder yrkade Glamis Gold ersättning med 50 miljoner USD.

I skiljedomen som meddelades i juni 2009 avfärdade skiljenämnden Glamis Gold’s yrkanden i sin helhet och beordrade bolaget att betala två tredjedelar av kostnaderna för skiljeförfarandet. Nämnden avvisade bolagets påstående att USA hade överträtt kravet på rättvis och skälig behandling under rådande internationella rättsprinciper. Nämnden fann även att den kritiserade lagstiftningen inte kunde anses vara en expropriation av kärandens investering, då en genomgående analys visat att gruvprojektet hade stort värde även efter de extra kostnader som föranletts av Kaliforniens krav på återfyllning av gruvan.

Methanex v. USA

Samspelet mellan investeringsskydd och miljöfrågor är en central fråga i debatten om ISDS. Därför sammanfattar vi här, som fjärde exempel på en investeringstvist, skiljedomen i Methanex Corp v. USA. Domen meddelades i augusti 2005, efter ett fem år långt skiljeförfarande.

Investeraren i detta mål var världens största producent av metanol, en nyckelingrediens i produktionen av ämnet MTBE (metyltertiärbutyleter). MTBE används som tillsats i bensin för att höja oktantalet efter det att vissa andra ämnen avlägsnats. År 1999 förbjöd Kalifornien användningen av MTBE i bensin. Methanex hävdade att förbudet avsåg att främja inhemska producenter av etanol, som är ett alternativ till MTBE. Eftersom Methanex inte längre kunde sälja metanol till MTBE-producenter, yrkade man att förbudet var liktydigt med expropriation. I sitt försvar åberopade staten en vetenskaplig rapport som visade att MTBE läckt ut från underjordiska bensintankar och ledningar och förorenat statens dricksvatten. Under skiljeförfarandet korsförhördes de forskare som författat rapporten.

I den 300 sidor långa domen förklarade skiljenämnden att investerarens käromål var helt utan grund. Nämnden fann att förbudet mot MTBE var grundat i vetenskaplig information, att lagstiftningsprocessen varit öppen, och att staten inte haft för avsikt att påverka utländska producenter av metanol. Skiljenämnden konstaterade således att investeraren inte var berättigad till någon ersättning från staten.

Det är värt att notera att skiljenämnden tillät två NGOs att delta i skiljeförfarandet som amicus curiae (”vän av domstolen”). Dessa organisationer ansågs företräda allmänhetens intresse i de frågor som rörde folkhälsa och miljö.

Expertkonferens om investeringsskydd och hållbar ekonomisk utveckling

ISDShallbarutvDen 25-27 februari 2015 samlades fler än 250 experter från hela världen i Geneve för att diskutera hur systemet för investeringsskydd fungerar och kan vidareutvecklas.

Konferensen anordnades av United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) under rubriken ”Expert Meeting on the Transformation of the International Investment Agreement Regime: The Path Ahead”. Mer specifikt ville UNCTAD belysa hur investeringstraktaten kan främja investeringar som bidrar till en hållbar utveckling.

Diskussionen kretsade kring sakliga argument för vidareutvecklandet av investeringsskydd och ISDS. Istället för att fastna i det grunda samtalet om ISDS vara eller icke vara lyckades UNCTAD få deltagarna att dyka djupare ned i frågorna som kräver samarbete mellan, och förståelse för, både investerare och stater.

Majoriteten av deltagarna uttryckte en vilja att modernisera investeringstraktaten för att både säkerställa skydd för investeraren och locka utländska investeringar. Detta är inget nollsummespel; även om politiska företrädare ibland utmålar ökade investeringar och en hållbar ekonomisk utveckling som motsägelsefulla skeenden, råder det i verkligheten en interdependens mellan investerare och stater. Ökade investeringar kan helt enkelt leda till en hållbar ekonomisk utveckling.