Tag Archives: policy

Exempel på ISDS-tvist: Philip Morris Asia Limited v. Australien

Cigarette on the foreground and many cigarettes on a backgroundDenna sammanfattning är baserad på de fakta som framkommer i domen från den 17 december 2015. I den uppmärksammade domen kom skiljenämnden fram till att Phillip Morris inte hade rätt att skyddas av avtalet mellan Hongkong och Australien eftersom de omstrukturerat bolaget i syfte att utnyttja avtalets ISDS-klausul.

Tvisten handlade om Australiens så kallade ”plain packaging”-lagstiftning. I syfte att minska rökning förbjöd Australien under 2011 all form av marknadsföring och logotyper på cigarettpaket som säljs i landet. Istället måste alla paket nu se likadana ut, med bara tillverkarens namn på ett standardiserat paket med enkelt typsnitt.

Philip Morris, som är ett av världens största tobaksbolag, hävdade att Australien hade brutit mot det bilaterala investeringsskyddsavtalet mellan Hongkong och Australien. Enligt Philip Morris innebar Australiens reform att tobaksbolagets immateriella rättigheter hade exproprierats: bolaget har länge investerat betydande summor i sitt varumärke, som nu blivit värdelöst. Därför krävde bolaget skadestånd från Australien, för att få ersättning för de pengar man investerat i varumärket.

Själva sakfrågan – alltså frågan om Australiens ”plain packaging”-reform brutit mot avtalet – prövades aldrig av skiljenämnden eftersom tvisten aldrig kom så långt. I stället fann nämnden att avtalet över huvud taget inte var tillämpligt eftersom Philip Morris inte hade en skyddsvärd investering.

Australien hade invänt att Philip Morris inte omfattades av avtalet. Det var den asiatiska delen av bolaget som initierat tvisten. Rent juridiskt är denna del av bolaget registrerad i Hongkong, och 2011 hade Philip Morris australiensiska dotterbolag omstrukturerats så att det ägdes av Hongkong-delen.

Skiljenämnden gjorde bedömningen att denna omstrukturering gjorts efter att Philip Morris haft skäl att misstänka att en tvist skulle uppstå. Att då omstrukturera bolaget för att få skydd av avtalet utgör ”abuse of rights” (ungefär ”missbruk av rättigheter”).

Efter en detaljerad genomgång av fakta i målet stod det klart för skiljenämnden att Philip Morris redan 2008 borde ha förstått att Australiens regering skulle ändra sin policy för tobaksreklam. Omstruktureringen av bolagets ägarstruktur verkade, enligt skiljenämnden, ha skett i första hand för att kunna använda Hongkong-ägarbolaget som kärande i en ISDS-tvist baserat på avtalet.

Under dessa omständigheter ansåg skiljenämnden att Philip Morris förlorat rätten att förlita sig på avtalet. Därför bedömde skiljenämnden att den inte hade jurisdiktion över sakfrågan.

Domen i det uppmärksammade målet kom alltså den 17 december 2015 men den permanenta skiljedomstolen i Haag gjorde själva texten tillgänglig för allmänheten först nyligen, efter att känslig information tagits bort i samråd mellan Philip Morris och Australien.

Ökat fokus på miljöfrågor i investeringsskyddsavtal

green leaves background in sunny dayInvesteringsskyddsavtal har i allt större utsträckning börjat ta hänsyn till investeringars miljömässiga aspekter. Detta bekräftas av en OECD-undersökning, som visar att bestämmelser som på olika sätt berör miljön blir allt vanligare. Undersökningens urval omfattar 1,623 investeringsskyddsavtal – cirka hälften av världens samtliga avtal.

Av de avtal som undersökningen tar upp så är avtalet mellan Kina och Singapore från 1985 det första som innehåller reglering av miljöskydd. Drygt 20 år senare, under 2008, innehöll 89% av alla nya avtal som slöts under året sådant språk. Dessutom är, som vi har skrivit om förut, hållbar utveckling centralt i många av de allra senaste avtalen. Bland de som slöts mellan stater under 2015 innehåller de flesta reglering av hållbar utveckling.

Det vanligaste är en bestämmelse som garanterar att staterna har “policy space” för miljömål. Exempelvis innehåller avtalet mellan Ungern och Ryssland en bestämmelse som  anger att avtalet inte hindrar någon av staterna från att genomföra reformer för att skydda miljö eller folkhälsa. En annan vanlig bestämmelse går ut på att hindra staterna från att sänka sina miljöstandards i ett försök att attrahera investeringar.

Det förekommer också att avtal refererar uttryckligen till internationella miljöavtal. Ett tydligt exempel är ingressen i det stora Energy Charter Treaty (Energistadgan), som hänvisar till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC). Förslaget till norskt modellavtal för investeringar anger också uttryckligen att avtalet ska tolkas tillsammans med internationella miljöavtal.

Av de 49 länder som omfattas av OECD-studien har 30 länder miljöskydd i minst ett av sina investeringsskyddsavtal. Kanada är bäst i klassen (83% av deras undersökta avtal), följt av Nya Zeeland, Japan, USA och Finland.