Etikettarkiv: Rapport

UNCTAD sammanställer ISDS-statistisk från 2016

Blogg_v9FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) är det organ inom FN som ansvarar för investeringsfrågor. De publicerar regelbundet rapporter och analyser om ISDS och trender i investeringsskyddsavtal, bland annat en regelbunden utvärdering om året som gått.  Vi har tidigare bland annat skrivit om rapporterna från 2014 och 2015, men nu har UNCTAD uppdaterat sin databas med information från 2016.

 

Av den senaste uppdateringen framgår bland annat följande:

  • Under 2016 inleddes 62 ISDS-mål, en siffra som är relativt hög jämfört med tidigare år men lägre än rekord-året 2015, då 74 mål inleddes.
  • Colombia, Indien och Spanien var de vanligaste svarandeparterna (fyra mål vardera) men målen var spridda över 49 olika stater.
  • Flest investerare kom från Nederländerna och USA.
  • Ungefär två tredjedelar av målen baserades på bilaterala avtal, men 10 mål var baserade på den multilaterala Energistadgan (Energy Charter Treaty).

All UNCTAD-data samlas i en sökbar databas som återfinns här.

 

 

Ny rapport om investeringstvister vid SCC

invstatesccnews

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har publicerat en ny rapport, sammanställd av juristen Celeste E. Salinas Quero. I rapporten redovisas bland annat vilka ekonomiska sektorer som oftast förekommer, vilka av staters åtgärder som oftast ifrågasatts av investerare, samt utgång och kostnader för investeringstvister hos SCC.

SCC är ett av de mest föredragna instituten för lösning av tvister som rör investeringar. Under de senaste 20 åren har SCC administrerat och agerat som utseende organ i mer än 90 investeringstvister, såväl små som mycket stora.

Rapporten visar att de flesta skiljedomar har utfallit till förmån för de svarande staterna; i 21 % saknade skiljenämnden behörighet, i 37 % avslog nämnden samtliga av investerarens fordringar, och i 42 % biföll nämnden investerarnas fordringar helt eller delvis. När det gäller kostnader för dessa förfaranden, visar rapporten att trots att tribunaler ofta tillämpar “splitting the baby”, fördelar nämnderna i de allra flesta fall kostnaderna mellan parterna i proportion till varje parts relativa framgång och uppförande under hela förfarandet.

Läs hela artikeln nedan.
Artikel: Investor-state disputes at the SCC – av Celeste E. Salinas Quero

Att överkomma bristen på policy gällande klimatförändringen

BLoggDet är tydligt att gröna investeringar måste öka om klimatförändringen ska kunna bekämpas. Detta gäller såväl den totala mängden investeringar som deras geografiska omfattning. Juridiken som regler klimatförändringar – i första hand United Nations Conference Framework on Climate Change och det nyligen underskrivna Parisavtalet – saknar dock specifik reglering av investeringar. Detta utgör brist på policyer.

Därför tog SCC, tillsammans med Internationella advokatsamfundet, Internationella handelskammaren och Permanenta skiljedomstolen i Haag, initiativ till en konferens för att diskutera detta policy-glapp.  Konferensen ägde rum i Stockholm den 21 november.

Under konferensen framkom att cirka 100 miljarder dollar behöver investeras under de kommande femton åren om klimatförändringen ska bekämpas effektivt. Detta mål bedömdes som realistiskt. En annan talare påpekade att det inte saknas kapital för att investera – utmaningen är snarare att få investerare att faktiskt placera pengar i gröna investeringar.

Talarna verkade överens om att god policy är nyckeln till att attrahera hållbara investeringar. Detta innebär långsiktiga och stabila ramverk; kortsiktig policy, ofta som en konsekvens av regeringsskifte i ett land, får negativa konsekvenser i form av höga transaktionskostnader och krav på industrier att omorganisera sin investering för att anpassa sig till nya riktlinjer.

En panel av jurister diskuterade hur processföring har använts för att bekämpa klimatförändringar, direkt och indirekt. Bland flera exempel framhölls att investerare I förnyelsebar energi vänt sig till ISDS när regeringar ändrat förutsättningarna för investeringen genom att återkalla licenser eller ändrat ramverk som tidigare varit gynnsamma för hållbara investeringar. Ett annat fall som diskuterades var Urgenda Foundation v. the Netherlands, där en domstol i Nederländerna ansåg att regeringen brutit mot en generell skyldighet gentemot sina medborgare genom att inte tillräckligt arbeta för att åtgärda klimatförändringar.

Panelen poängterade att vi kan förvänta oss flera sådana här rättsfall, i både nationell domstol och internationella forum, och att detta förhoppningsvis kan leda till att regeringar agerar i större utsträckning framöver.

En mer detaljerad rapport från konferensen kommer snart att publiceras.

 

Praktisk guide: information om ISDS

Books close up are on the tableDet kan vara svårt att få en överblick över vad som händer i ISDS-världen. Området är internationellt och saknar en central plats för information. Dessutom publiceras ständigt nya skiljedomar och stater fortsätter att sluta nya investeringsskyddsavtal. Nedan bjuder vi på en praktisk guide till informationssökning om ISDS:

 

Gratistjänster

italaw

Här publiceras skiljedomar och andra dokument från ISDS-tvister. Sidan sköts av forskare vid University of Victoria i Kanada. Om man googlar på en viss tvist är det ofta italaw som kommer upp först, vilket tyder på att det är en tjänst som används mycket. Forskarna samarbetar med IAReporter (se nedan), som gräver fram information som sedan görs allmänt tillgänglig på italaw.

 

UNCTAD

FN:s konferens för handel och utveckling ansvarar för användarvänliga sökfunktioner om både skiljedomar och avtal som innehåller ISDS.

 

PluriCourts Investment Treaty Arbitration Database (PITAD)

Denna databas är under uppbyggnad på Oslo Universitet och är tillgänglig för den som kontaktar de ansvariga. Forskarna som ligger bakom projektet tar ett unikt empiriskt grepp och använder sofistikerad kodning för att klassificera de hundratals kända skiljedomar som finns.

 

ICSID och PCA

ICSID publicerar automatiskt den mesta informationen om tvister (så länge inte parterna aktivt motsätter sig det) och PCA publicerar information med parternas samtycke. Båda instituten har sökbara databaser.

 

Betaltjänster

Investment Arbitration Reporter

Denna sajt arbetar dels grävande med att publicera nyheter och information, dels med analysarbete för den som vill ha en kvalitetssäkrad snabbanalys. Sajten är till stor del bakom en betalvägg men brukar vara flexibel med gratisprov och rabatter. Det original-material som IAReporter gräver fram hamnar så småningom på italaw (se ovan).

 

Global Arbitration Review

Denna bransch-publikation är kanske i första hand till för ”insiders” men publicerar ofta intressanta intervjuer och sammanfattningar för den som är intresserad av att lära sig mer om det praktiska ISDS-arbetet.

 

UNCTAD på Stockholm Energy Charter Treaty Forum

summer meadow with high-voltage towers rowDet globala behovet av ökade investeringar inom energisektorn stod i fokus när Joakim Reiter, vice generalsekreterare för FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD), nyligen talade på på Stockholm Energy Charter Treaty Forum Han påtalade också vikten av investeringsskyddsavtal och hur de kan spela en avgörande roll i att främja ökade energiinvesteringar.

Joakim Reiter inledde med att konstatera att bristande tillgång på energi är en av vår tids största utmaningar; nästan en femtedel av jordens befolkning saknar tillgång till elektricitet. Storleken på de investeringar som behövs för att åtgärda detta problem är överväldigande. Bara för hållbar energiproduktion behövs cirka 800 miljarder amerikanska dollar i investeringar. I detta avseende, poängterade Reiter, är Energistadgan, som det enda multilaterala investeringsavtalet i energisektorn, en viktig del av en hållbar energiframtid.

I talet framhöll Joakim Reiter att investeringsskyddsavtal har potential att trygga investerares förtroende genom att garantera förutsebarhet och transparens. De kan främja “good governance” och förbättra det allmänna politiska klimatet i den stat där investeringar sker. Han poängterade dock att nya investeringsskyddsavtal måste säkerställa en bra balans mellan investeringsskydd och staters möjlighet att reglera (så kallad ”right to regulate”).

Han noterade att det ökade antalet ISDS-tvister har lett till kritik mot systemet. I hans mening står dock inte valet mellan att ha eller inte ha ISDS, utan snarare mellan att ha ISDS som arbetar för hållbar utveckling och ISDS som inte gör det.

Vi har tidigare skrivit om hur ISDS kan främja klimatarbetet, om tydligare miljöregleringar i investeringsskyddsavtal och också om ISDS på COP 21.

Stockholm Energy Charter Treaty Forum hölls den 8 februari 2016 och är en del av samarbetet mellan Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC); Energy Charter Secretariat, the International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) och the Permanent Court of Arbitration. Temat för årets möte var hur investeringar i energisektorn kan uppmuntras och hur hinder och risker kan elimineras. Bland talarna återfanns utöver Joakim Reiter högt uppsatta regeringstjänstemän från Asien, Sydamerika och Afrika samt investerare, advokater och forskare.

Ny rapport om EU:s föreslagna investeringsdomstol

EFILA_EUEuropean Federation for Investment Law and Arbitration (EFILA) har nyligen släppt en rapport om EU-kommissionens förslag om en permanent investeringsdomstol inom ramen för TTIP. Rapporten är starkt kritisk till EU:s förslag av två huvudsakliga skäl. Först, under det föreslagna domstolssystemet är det staterna som utser domarna, medan investerarna helt saknar inflytande över vilka som avgör tvisterna. Detta skapar en obalans mellan investerare och stater i investeringstvister. För det andra har det föreslagna domstolssystemet två instanser – en ”Tribunal of First Instance” och en ”Appeals Tribunal” – och ger parterna möjlighet att överklaga en skiljedom på materiell grund. Detta kommer att göra förfarandena längre och dyrare, vilket sannolikt belastar små och medelstora investerare mer än det belastar staterna.

EFILA lanserade rapporten på sin årliga konferens, som hölls i Paris den 5 februari 2016. Konferensen, som hade titeln ”Investment Arbitration 2.0?”, samlade experter inom skiljeförfarande, statstjänstemän och investerare för att diskutera aktuella frågor inom investeringstvister. Paneler diskuterade rollen av administrative sekreterare i skiljeförfaranden, tredjepartsfinansiering, och förhållandet mellan investeringstvister och rättssäkerhet.

En panel ägnades åt att diskutera EU-kommissionens förslag om en permanent investeringsdomstol. De flesta, men inte alla, deltagarna i paneldiskussionen instämde i den kritik som framförs i EFILA:s rapport. En talare fann det osannolikt att investerare skulle lita på systemets neutralitet, eftersom domare utses och betalas av staterna. En amerikansk akademiker svarade att statligt utsedda domare inte nödvändigtvis dömer till staters fördel, och gav exempel på detta från andra permanenta internationella domstolar. En annan talare noterade att den föreslagna domstolen inte skulle ha ett sekretariat eller sina egna skiljedomsregler, och att det skulle vara omöjligt att tillämpa befintliga skiljedomsregler inom den föreslagna domstolens struktur.

Någon kommenterade att EU:s förslag ”verkade halvfärdigt”. Men som EFILA:s generalsekreterare Nikos Lavranos betonade måste förslaget ändå tas på allvar.

Ny rapport: A response to the criticism against ISDS

European union flag against parliament in BrusselsEuropean Federation for Investment Law and Arbitration (EFILA) har nyligen publicerat “A response to the criticism against ISDS”, en rapport som ger svar på 11 av de vanligaste kritiska argument som framförs av ISDS motståndare i samband med TTIP-förhandlingarna. EFILA är en Bryssel-baserad tankesmedja som samlar ledande experter inom investeringsrätt och skiljeförfarande, domare och representanter för investerare från olika EU-länder. För att läsa mer om EFILA, besök www.efila.org.

Hur oberoende är Europas domstolar?

Att en utländsk investerare föredrar en neutral tvistelösningsform framför att möta sin värdstat i statens egen domstol kan bero på flera orsaker. Den mest grundläggande är att investeraren inte vill börja en tvist genom att behöva anpassa sig till sig motpartens hemmaplan vad gäller språk, traditioner och juridik. Genom skiljeförfarande skapas en neutral spelplats där båda parter möts halvvägs.

En annan orsak till att ISDS väljs före nationell domstol kan vara att den domstol som annars skulle ha jurisdiktion (oftast värdstatens egen domstol) inte upplevs kunna hantera tvisten på ett tillfredsställande sätt. I många fall är detta helt uppenbart: få utlänningar skulle se fram emot att stämma den ryska staten i en domstol i Moskva. Däremot är det inte lika solklart att amerikanska och europeiska domstolar upplevs som undermåliga.  Att de däremot per definition innebär hemmaplan för en av parterna är så klart svårt att göra något åt.

I ljuset av detta är det intressant att läsa den senaste upplagan av EU-kommissionens årliga rapport om kvaliteten på unionens domstolar, som erbjuder lite mer förståelse till varför utländska investerare inte är helt bekväma med tanken på att processa i domstol i EU. Rapporten är en genomgång av flera aspekter av den europeiska rättsskipningen men fokuserar på tre huvudpunkter: effektivitet, kvalitet och oberoende.

På sida 37 kan man exempelvis se en statistisk figur över hur oberoende domstolarna upplevs vara, när man frågar inhemska företag. Mätningen jämför länderna med varandra såväl inom EU, som med motsvarande mätning i 144 länder i hela världen. Vid en global jämförelse hamnade nästan hälften av EU:s 28 medlemsstater utanför topp-50 i detta avseende: flera av de EU-stater där domstolarna upplevs som minst självständiga hamnade inte ens på topp-100 i världen.

Hur klarade sig svenska domstolar då? I de flesta avseenden gör vi bra ifrån oss men vi är absolut inte bäst i EU-klassen. Exempelvis är vi på sjunde plats i den ovan beskrivna oberoende-rankingen, när inhemska företag får uppskatta hur oberoende landets domstolar är (plats 17 i världen).

Methanex v. USA

Samspelet mellan investeringsskydd och miljöfrågor är en central fråga i debatten om ISDS. Därför sammanfattar vi här, som fjärde exempel på en investeringstvist, skiljedomen i Methanex Corp v. USA. Domen meddelades i augusti 2005, efter ett fem år långt skiljeförfarande.

Investeraren i detta mål var världens största producent av metanol, en nyckelingrediens i produktionen av ämnet MTBE (metyltertiärbutyleter). MTBE används som tillsats i bensin för att höja oktantalet efter det att vissa andra ämnen avlägsnats. År 1999 förbjöd Kalifornien användningen av MTBE i bensin. Methanex hävdade att förbudet avsåg att främja inhemska producenter av etanol, som är ett alternativ till MTBE. Eftersom Methanex inte längre kunde sälja metanol till MTBE-producenter, yrkade man att förbudet var liktydigt med expropriation. I sitt försvar åberopade staten en vetenskaplig rapport som visade att MTBE läckt ut från underjordiska bensintankar och ledningar och förorenat statens dricksvatten. Under skiljeförfarandet korsförhördes de forskare som författat rapporten.

I den 300 sidor långa domen förklarade skiljenämnden att investerarens käromål var helt utan grund. Nämnden fann att förbudet mot MTBE var grundat i vetenskaplig information, att lagstiftningsprocessen varit öppen, och att staten inte haft för avsikt att påverka utländska producenter av metanol. Skiljenämnden konstaterade således att investeraren inte var berättigad till någon ersättning från staten.

Det är värt att notera att skiljenämnden tillät två NGOs att delta i skiljeförfarandet som amicus curiae (”vän av domstolen”). Dessa organisationer ansågs företräda allmänhetens intresse i de frågor som rörde folkhälsa och miljö.

Nya trender för investeringsskydd

sustainabledevSom konstateras i en rapport som nyligen publicerats av FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) spelar bilaterala investeringsskyddsavtal, så kallade BITs, en fortsatt viktig roll för stater.

UNCTAD:s rapport tar också upp en del trender i hur de nya överenskommelserna ser ut.

En av de två huvudtrenderna innebär att hållbar utveckling byggs in i de nya traktaten. Här på bloggen har vi tidigare varit inne på att investeringsskyddet och ISDS bör användas som verktyg för att nå en mer hållbar värld och det är därför glädjande att nya överenskommelser tycks inkludera dessa aspekter. Exempelvis kan nämnas att allt fler traktat uttryckligen nämner att stater inte får sänka miljö- och hälsostandarder för att attrahera investeringar.

Utvecklingen mot mer utförliga traktatstexter illustreras också av de traktat som just nu förhandlas av EU, till exempel avtalet med Kanada, CETA. Exempelvis försöker CETA att tydligare definiera vad som är ”skälig och rättvis behandling” samt ”indirekt expropriation” jämfört med tidigare avtal. I detta avseende innebär CETA (som i stor utsträckning väntas inspirera TTIP) stora förändringar jämfört med tidigare generationers traktat. Det sammanhängande intrycket är att staters intressen fått ett mycket tydligare utrymme i CETA och TTIP.

Den nya generationens investeringsskyddstraktat ser alltså annorlunda ut jämfört med tidigare avtalen, och speglar staters och investerares erfarenheter de senaste femtio åren. Kanske kan nästa steg bli att avtalstexterna i än högre utsträckning främjar investeringar i en hållbar ekonomi.