Tag Archives: Rapport

När politiken snurrar till juridiken

Syftet med fotbollsdomare på plan är att spelare skall kunna få gula kort. Eller? Naturligtvis inte. Lika lite som syftet med allmänna domstolar är att döma ut straff eller skadestånd. Syftet med domaren – inom såväl idrotten som det civila samhället – är att se till att reglerna följs.

Ändå följer rapporten I frihandelns goda namn just en sådan logik, när den påstår att ”syftet” med Investor-State Dispute Settlement (ISDS) är att ”ge investerare möjlighet att driva rättsprocess mot en stat”.  Det här helt bakvänt. Syftet med ISDS, precis som med vilken annan rättslig prövning som helst, är att upprätthålla lag och ingångna avtal, och se till att de efterlevs på ett effektivt sätt. Eller med andra ord; att säkerställa att lag och avtal inte bara blir tomma ord på ett papper.

I ett frihandelsavtal är det staterna som definierar lag och avtal genom villkoren i avtalet. Dessutom styrs avtalen av folkrätten som i sin tur utformas av staterna gemensamt.

Rapporten I frihandelns goda namn misslyckas sedan på numera sedvanligt sätt att skilja på villkor för avtalet (de materiella reglerna) och regler för hur eventuella tvister skall lösas (de processuella reglerna). Trots att dessa utförligt förklarats för författarna till exempel av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) i ett särskilt underlag inför rapporten (finns att läsa här).

Det är inte tvistlösningsmekanismen som finns för att ”stimulera utländska investeringar i ett land”. Det är villkoren för investeringsskydd som utformas med detta i åtanke. Och oavsett hur bra eller dåliga dessa villkor är kommer de bli helt verkningslösa utan ett sätt att föra talan om någon avtalspart bryter mot villkoren. Det gäller för frihandelsavtal liksom för alla andra avtal som ingås dagligen världen över.

Att författarna dessutom ifrågasätter det generella oberoendet i internationellt skiljeförfarande vittnar om djup okunskap om hur lag och regler styr denna tvistlösningsform, både nationellt och internationellt, liksom hur skiljeförfarande har bistått både länder och företag genom århundranden för att lösa internationella tvister.

Men när politiken snurrar till juridiken kan vad som helst hända. Det är olyckligt och oroande.

Fortsatt önskan om investeringsskydd

När FN:s organ för handel och utveckling, UNCTAD, för en knapp månad sedan släppte sin senaste rapport om investeringsskyddstraktat framgår en tydlig trend: trots den ibland stormiga diskussionen om ISDS så anses avtal om investeringsskydd fortsatt viktiga och systemet åtnjuter på det hela taget ett fortsatt starkt förtroende, illustrerat till exempel av det faktum att stater fortsätter att ingå bilaterala investeringsskyddsavtal, s.k. BITs, med ISDS-klausuler.

Vid början av förra året fanns över 3,200 traktat. UNCTAD:s rapport visar att det undertecknades en ny överenskommelse varannan vecka under 2014. Här kan det vara värt att komma ihåg att dessa inte är vardagliga köpekontrakt utan frukterna av sofistikerade förhandlingar mellan suveräna stater; bakom varje BIT finns således mycket arbete och diskussion. En allmän observation är att nya avtal tenderar att vara mer omfattande och mer detaljerade än tidiga avtal, för ökad förutsebarhet och bättre precision i staternas policy-mål, inte minst vad gäller miljö, säkerhet och transparens.

UNCTAD-rapporten, som i princip sammanställer och diskuterar statistik, är intressant läsning för den som är intresserad av ISDS. Utöver senaste traktatspraxis behandlas bland annat de skiljedomar som avkunnats under 2014 samt utvecklingen mot ökad transparens, som tagit stora steg under året.

Under förra året blev ISDS för första gången en brett diskuterad fråga på den politiska agendan. I samband med de europeiska förhandlingarna med USA om ett nytt frihandelsavtal (TTIP) har många olika parter börjat intressera sig för de folkrättsliga regler som styr skyddet för investeringar. Inte  minst mot den bakgrunden utgör UNCTAD:s rapport en intressant läsning eftersom det illustrerar hur tydliga bestämmelser om investeringsskydd är en fortsatt prioriterad fråga för många stater.