Tag Archives: statistik

ICSID-statistik: ökad geografisk mångfald bland skiljemän

National flags of different countryICSID-sekretariatet publicerade nyligen sin senaste rapport om statistikfrån deras skiljeförfaranden. Enligt rapporten har nu 570 ISDS-mål administrerats av ICSID fram till 30 juni 2016.

De flesta svarandeländer kommer från Östeuropa, Centralasien och Sydamerika. Tjänstesektorn är den sektor som oftast är föremål för tvist: sammanlagt 29 % av alla mål handlar om antingen kommunikation, finans, handel, transport eller turism.

Vad gäller utfallet i tvisterna så fortsätter trenden att stater vinner majoriteten av målet. Enligt ICSID har skiljenämnder avslagit mål på grund av bristande jurisdiktion i 26 % av alla mål, avslagit mål i dess helhet i 27 % av mål samt tillerkänt investerare skadestånd, helt eller delvis, i 46 % av målen.

Rapporten omfattar också de mål som inletts och avslutats under ICSIDs verksamhetsår 2016, som sträcker sig mellan 1 juli 2015 och 30 juni 2016. Under denna period var de flesta tvister om energifrågor, tätt följt av servicesektorn.

En tydlig trend är att skiljemännens nationalitet präglas av en ökad mångfald under verksamhetsåret 2016. Under den här perioden utgjorde skiljemän, medlare och ad hoc-domare från Sydamerika, Centralamerika, Karibien, Mellanöstern, Afrika söder om Sahara, Sydostasien, Östeuropa och Centralasien 39 % av de utsedda domarna. Detta är en tydlig ökning jämfört med motsvarande siffra från 2015, då 24 % av tillsättningarna kom från dessa regioner.

UNCTAD 2014 ISDS Trends

UNCTAD har tagit fram en infographic med statistik och trender för ISDS under 2014.

Bland annat redovisas antalet pågående, nya och avslutade tvister, samt utfallet för de mål som avslutats under året. Här finns även statistik kring hur många mål som involverat investerare från utvecklingsländer respektive övriga världen under 2014.

UNCTAD är FNs organ för utvecklingsfrågor och internationell handel och styrs av de 194 medlemsländerna.

ISDS trends 2014_2_red2

Klicka på bilden för att förstora och för att ladda ned 

Akademisk studie av ISDS-mål avfärdar snedvridning i utfall

IsdsbiasedI en vetenskaplig artikel nyligen publicerad i Virginia Journal of International Law tar den amerikanska juridikprofessorn Susan D. Franck ett ovanligt empiriskt grepp på ISDS. Genom att studera alla publicerade ISDS-domar fram till januari 2012 lyckas hon ge ett statistiskt underlag till diskussionen om internationellt skiljeförfarande i tvister mellan investerare och stater gynnar vissa länder mer än andra. I artikeln analyseras noggrant utfallet av samtliga domar, vilket sedan bearbetas statistiskt för att nå ett antal slutsatser.

Den huvudsakliga slutsatsen är att stater, som ju oftast vinner tvisterna, vinner oberoende av sin utvecklingsnivå; det spelar alltså mindre roll om det är en ”rik” eller ”fattig” stat som är svarande. Enligt artikelförfattaren bör man i stället titta på andra faktorer för att förstå vad som påverkar utfallet i ISDS-tvister, som exempelvis staters demokratiska nivå eller inhemska politiska klimat. Men den råa datan ger inget stöd för att mer utvecklade stater är mer framgångsrika än mindre utvecklade stater.

En annan aspekt av artikeln är att den sätter ISDS-siffrorna i perspektiv. Precis som liknande, mindre systematiska studier visar artikeln exempelvis att stater vinner i större utsträckning än investerare. Dessutom, även när investerare vinner, får de i genomsnitt 30 % av det skadestånd de åberopar.

Med denna omfattande studie i bagaget blir det förhoppningsvis svårt att i framtiden påstå att ISDS som system är antingen ”pro-investor” eller ”pro-state”. Den juridiska verkligheten är betydligt mer komplicerad och balanserad än så.

Vilka är investerarna?

Enligt tillgänglig statistik står enskilda personer och mindre företag för en fjärdedel av kända ISDS-tvister (se tidigare blogg). Det är inte bara investerarnas storlek som varierar; även de branscher som investerarna kommer ifrån visar upp en betydande bredd. De vanligaste sektorerna i en ISDS-tvist är energi och gruvor.

Men variationen av investerare som har använt sig av ISDS är mycket stor. Vi har här på bloggen exempelvis flera gånger visat på de många tvister som härrör ur investeringar i förnyelsebar energi. I samma anda har en investerare i ett miljöskyddat reservat nyligen stämt sin värdstat och hävdat att staten inte upprätthåller sin egen miljölagstiftning på ett sätt som skadar reservatet.

En titt på befintliga ISDS-mål visar att investerare kommer från alla möjliga sektorer, från kexproducenter till ekoturism-entreprenörer. Exempelvis har en investerare i pappersindustrin stämt en stat för att dess regering förbjöd importen av ett visst råmaterial, trots uttryckligt tillstånd för investeraren att importera råmaterialet.

Det finns därför ingen ”typisk investerare” utan såväl storlek som sektor varierar i stor utsträckning. Bland alla hundratals fall finns många oväntade investerare som endast har gemensamt att de gjort långsiktiga, affärsmässiga åtaganden i ett främmande land och upplever sig ha blivit felbehandlade av det landets myndigheter.