Tag Archives: Transparens

Exempel på ISDS-tvist: Transglobal Green Energy v. Panama

Panama2016Denna sammanfattning är baserad på de fakta som framkom i ICSID-målet mellan det amerikanska bolaget Transglobal Green Energy (”Transglobal”) och Panama. I domen från den 2 juni 2016 avfärdade skiljenämnden talan på ett tidigt stadium och ansåg att investeraren försökt att missbruka ett investeringsskyddsavtal.

Målet handlade om en anläggning för vattenkraft i Panama. Ett bolag som ägdes av den panamanska medborgaren Julio Cesar Lisac fick ett koncessionsavtal från staten som gav dem rätt att driva anläggningen i 50 år. Efter bara ett år sade staten upp avtalet, eftersom de ansåg att bolaget inte uppfyllt sina skyldigheter (koncessionen gick sedan till ett annat bolag i stället). Julio Cesar Lisac överklagade uppsägningen i panamansk domstol.

Efter uppsägningen av koncessionsavtalet överförde Julio Cesar Lisac delar av sitt ägande i vattenkraftsanläggningen till det amerikanska bolaget Transglobal. Eftersom Transglobal var amerikanskt inledde investerarna därefter gemensamt ett skiljeförfarande baserat på det bilaterala investeringsskyddsavtalet (”BIT”) mellan USA och Panama, där de hävdade att uppsägningen av det 50-åriga avtalet stred mot BIT:en.

Skiljenämnden fann dock att de saknade behörighet att höra Transglobals talan. Eftersom både Lisac och hans bolag var från Panama kom nämnden fram till att flytten av ägande till det amerikanska bolaget hade gjorts med det enda syftet att uppnå skydd under BIT:en mellan USA och Panama. Därför, ansåg skiljenämnden, försökte investerarna skapa ”artificiell internationell jurisdiktion över en redan existerande inhemsk tvist”, vilket utgjorde missbruk av BIT:en.

Skiljenämndens resonemang påminner om målet Philip Morris v. Australien, där en annan nämnd avslog Philip Morris talan och ansåg att den utgjorde missbruk av ett annat investeringsskyddsavtal.

Båda dessa nyss avgjorda mål visar att det inte finns något utrymme att utnyttja ISDS för att lansera illegitima processer mot stater. En forskare beskrev nyligen denna tendens som att skiljenämnder ”vaktar grinden till ISDS-mål mot stater”.

 

Transparens i förslaget till nya SCC-regler

BloggReglerSkiljedomsinstitutet vid Stockholms handelskammare (SCC) fyller 100 år 2017. Samma år kommer institutet att uppdatera sina regler för skiljeförfarande, och ett utkast på de nya reglerna har nu publicerats för allmänheten. Bland nyheterna märks en bilaga som gäller specifikt för ISDS-mål och som ökar möjligheten för icke-parter att delta i tvisten.

Efter Världsbankens ICSID är SCC den organisation som administrerar flest ISDS-mål i världen. I dessa mål tillämpas för närvarande 2010 års version av institutets regler, men en kommitté har nu alltså lämnat sitt förslag till uppdaterade regler.

Kommittén består av advokater, bolagsjurister och akademiker från Sverige och hela världen, och i deras förslag finns flera förändringar. Från ISDS-perspektiv är den största nyheten att en särskilt bilaga till reglerna innehåller specialregleringar för ISDS-tvister. Bland annat framgår av denna bilaga att icke-tvistande parter – det vill säga parter som inte är direkt involverade i tvisten men ändå kan ha ett intresse i saken – nu ges en uttrycklig möjlighet att delta i tvisten med skriftliga inlagor. Även investerarens hemstat ges en sådan möjlighet, för att kunna förklara hur staten ser på hur det internationella avtalet bör tolkas.

Dessa nyheter speglar FN-organet UNCITRAL:s transparensregler från 2014.

De föreslagna reglerna kommer att diskuteras på ett öppet möte den 9 juni på SCC i Stockholm.

EU och OPEC bidrar till ökad transparens

TranparencyISDSEn milstolpe i arbetet med att reformera ISDS var när Mauritius-konventionen om transparens i investeringstvister öppnades för signatur den 17 mars 2015. Konventionen möjliggör för stater att tillämpa UNCITRALs transparensregler i ISDS-förfaranden som uppstår under de drygt 3,000 investeringsskyddstraktat som slutits före 1 april 2014. Denna möjlighet öppnar för en nivå av transparens som är unik i internationella skiljeförfaranden.

En av de viktigaste följderna av transparensreglerna är att merparten av dokumenten i ISDS-förfarandena görs offentliga. Som ett led i denna reform har FN:s handelsrättskommission (UNCITRAL) åtagit sig att agera som ett sekretariat för transparens och löpande publicera dessa dokument via sin hemsida.

Nyligen annonserades att internationella institutioner beslutat att bidra till driften av FN:s sekretariat för transparens. EU kommer att bidra med €100,000 som ett led i unionens arbete för ökad transparens i investeringstvister. EU-kommissionen menar på sin hemsida bland annat att tillgängligheten av information medför ökad enhetlighet mellan olika skiljedomar, samt skapar förutsebarhet för investerare, stater, skiljenämnder och allmänheten.

Utöver EU:s bidrag så har även OPEC-fonden för internationell utveckling lovat att bidra med $125,000 till sekretariatet för transparens i Wien. Enligt pressreleasen från FN så ges OPEC-stödet inom ramen för ett samarbete som syftar till att stimulera tillväxt och lindra fattigdom i eftersatta delar av världen.

Mauritius-konventionen har nu undertecknats av 16 länder: Belgien, Finland, Frankrike, Gabon, Italien, Kanada, Kongo,  Luxemburg, Madagaskar, Mauritius, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Syrien, Tyskland och USA. Därmed omfattas alla ISDS-mål baserade på traktat mellan parter från dessa länder av UNCITRALs transparensregler, oavsett hur gamla traktaten är.

Kontroversiellt ISDS-mål avgjort till statens fördel

AustraliaBlogNu vet vi hur det gick i Philip Morris Asia Ltd v. Australia. Den 17 december meddelade skiljenämnden sin skiljedom – Award on Jurisdiction and Admissbility – som avvisar bolagets talan. Skälen för avvisningen är ännu inte kända, men kommer att publiceras så snart parterna haft tillfälle att avidentifiera vissa delar av domen.

Trots att den slutliga utgången har varit en öppen fråga har tvisten mellan tobaksbolaget Philip Morris och Australien varit det ärende som kanske använts allra flitigast som argument mot skiljeförfarande som ett sätt att lösa tvister mellan investerare och stater, dvs ISDS. Att målet ännu inte har varit avgjort har ofta glömts bort i debatten. Liksom att talan grundats på ett tidigt avtal om investeringsskydd, och målet därför knappast varit representativt för hur eventuella tvister skulle kunna se ut enligt de moderna avtal som stater ingår i dag.

Permanenta Skiljedomstolen i Haag skriver mer om målet här.

Flera internationella medier har också rapporterat kring utgången i målet, till exempel The Guardian och Canadian Business.

Skiljemäns oberoende och opartiskhet

ArbitratorsBlogSom utgångspunkt är det parterna i en ISDS-tvist som utser de skiljemän som ska avgöra tvisten. De regler som styr processen sätter dock ramarna och säkerställer att de utsedda skiljemännen är oberoende och opartiska.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) regler anger att varje skiljeman ska vara opartisk och oberoende. Detta krav omfattar hela tvisten, från början till slut. Innan en skiljeman utses ska den tilltänkta kandidaten upplysa om alla omständigheter som kan rubba förtroendet för dennes oberoende och opartiskhet.

Om en av parterna upplever att en sådan omständighet är på plats så kan parten göra en jävsinvändning. Det behövs inte visas att skiljemannen i fråga faktiskt inte är oberoende eller opartisk: det kan räcka med att det finns omständigheter som antyder det.

SCC:s styrelse fattar beslut om en sådan jävsinvändning och i praktiken förlitar man sig i stor utsträckning på the International Bar Association Guidelines on Conflict of Interest in International Arbitration (“IBA-reglerna”), som är utfärdade av det internationella advokatsamfundet. IBA-reglerna listar omständigheter som gör att en skiljeman ska tacka nej till ett uppdrag, exempelvis om hen själv rådger eller har ett ekonomiskt intresse i en av parterna.

Ett exempel på detta är när SCC:s styrelse accepterade en jävsinvändning från en svarande mot en skiljeman som utsetts av käranden, eftersom skiljemannen i fråga redan hade haft mål både för och emot svaranden. Skiljemannen frigjordes därför från sitt uppdrag. I denna artikel finns mer information om jävsinvändningar mot SCC-skiljemän.

Av ICSID-konventionen, framtagen av stater, framgår att en skiljeman kan skiljas från sitt uppdrag om hen demonstrerar en brist på de kvalitetskrav som ställs på skiljemän. En invändning mot en skiljeman accepterades i Bluebank v. Venezuela eftersom kärandens skiljeman arbetar för en advokatbyrå som representerar käranden I andra ICSID-tvister mot Venezuela.

En ICSID-dom kan också bli annulerad, bland annat på den grunden att en skiljenämnd tillsatts på ett felaktigt sätt. Detta inkluderar fall där en skiljeman inte upplyst parterna om potentiella intressekonflikter.

 

Exempel på ISDS-tvist Nr. 10: Compaña de Aguas & Vivendi v. Argentina

The water pipe which is connected to the pump swinging a foamy liquid.Nästa tvist att presenteras på ISDS-bloggen är Compañiá de Aguas del Aconquija S.A & Vivendi Universal S.A v. Argentina. Texten bygger på domen, som kom 20 augusti 2007.

Investerarna som gemensamt inledde processen var ett franskt företag och dess argentinska dotterbolag, som ingick ett koncessionsavtal med Tucuman, en argentinsk provins. Enligt avtalet fick investerarna licens att tillhandahålla allt vatten och avlopp i provinsen.

Flera olika myndigheter i Tucuman, inklusive provinsens guvernör, attackerade enligt investerarna projektet från första början. Investerarna påstod i skiljeförfarandet att dessa attacker berodde på att Tucumans myndigheter ville tvinga investerarna att omförhandla de priser som man hade avtalat om för tjänsterna.

Bland annat pekade investerarna på att det lokala styret hade gjort uttalanden om att vattnet kunde orsaka kolera, tyfus och hepatit, i en uppmaning till invånarna att inte betala sina vattenräkningar. Det påstods också att lokala politiker använt sin makt att utfärda förordningar och stadganden som på olika sätt ensidigt ändrade villkoren för avtalet. Till slut sade investerarna upp hela avtalet och stämde Argentina under investeringsskyddsavtalet mellan Frankrike och Argentina i ett försök att få ersättning för sin skada.

Den utsedda skiljenämnden bedömde att myndigheterna hade brutit mot den minimumstandard som folkrätten föreskriver i behandlandet av utländska investerare. Nämnden poängterade att det hade varit helt rimligt för ett nytt politiskt styre att försöka omförhandla ett existerande koncessions-avtal på ett transparent och icke-utpressande sätt. Det var emellertid inte godtagbart att försöka tvinga investerarna till förhandlingsbordet genom att bland annat hota med uppsägning baserat på starka anklagelser – utredningen i tvisten visade nämligen att det inte fanns något stöd för att det vatten som investerarna tillhandahöll skulle innebära hälsorisker.

Skiljenämnden kom också till slutsatsen att det offentliga hade agerat på ett sätt som var likvärdigt med expropriation, eftersom beteendet hade en förödande effekt på koncessionsavtalets värde för investerarna. Under tiden innan investerarna sade upp avtalet hade de väldigt svårt att få betalt för sina tjänster, bland annat på grund av det lokala styrets uppmaning till medborgare att inte betala sina räkningar. Enligt skiljenämnden har investerare som är skyddade av investeringsskyddsavtal rätt att förvänta sig att styrande politiker inte startar skadliga kampanjer riktade mot dem. Den sammantagna konsekvensen blev att investerarna dramatiskt förlorade möjligheten att utnyttja sin investering, för vilket de tilldömdes skadestånd.

EXEMPEL PÅ ISDS-TVIST NR. 6: GLAMIS GOLD V. USA

GlamisGoldVårt sjätte exempel på en ISDS-tvist är Glamis Gold, Ltd. v. USA, ett mål under NAFTA-traktatet (North American Free Trade Agreement).

Fakta kring målet nedan återges så som det har beskrivits i domen.

Glamis Gold, ett kanadensiskt bolag verksamt inom utvinning av ädelmetaller, påkallade skiljeförfarande i samband med en föreslagen guldgruva i sydöstra Kalifornien. Den planerade gruvan var ett dagbrott, där metallerna bryts direkt vid jordytan i stället för att tunnlar grävs under jord. Projektet var kontroversiellt i Kalifornien, främst på grund av att området där gruvan skulle förläggas var helig för en indianstam. Glamis Gold’s krav i investeringstvisten vilade på en rad lagstiftningsåtgärder som införts av federala och statliga myndigheter som svar på folkopinionen över projektets inverkan på kulturarvet och miljön. Bland annat hade Kalifornien infört ett krav på att dagbrott skulle återfyllas när de inte längre var i bruk.

I förfarandet hävdade Glamis Gold att de federala och statliga myndigheternas ovilja att godkänna gruvprojektet stred mot kravet om rättvis och skälig behandling i NAFTA artikel 1105. Bolaget hävdade också att Kaliforniens krav om återfyllning av gruvan gjorde projektet så oekonomiskt att det motsvarade expropriation av bolagets investeringar i strid med NAFTA artikel 1110. På dessa grunder yrkade Glamis Gold ersättning med 50 miljoner USD.

I skiljedomen som meddelades i juni 2009 avfärdade skiljenämnden Glamis Gold’s yrkanden i sin helhet och beordrade bolaget att betala två tredjedelar av kostnaderna för skiljeförfarandet. Nämnden avvisade bolagets påstående att USA hade överträtt kravet på rättvis och skälig behandling under rådande internationella rättsprinciper. Nämnden fann även att den kritiserade lagstiftningen inte kunde anses vara en expropriation av kärandens investering, då en genomgående analys visat att gruvprojektet hade stort värde även efter de extra kostnader som föranletts av Kaliforniens krav på återfyllning av gruvan.

Öppet brev om ISDS från 47 nordamerikanska akademiker

Det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP förhandlas mellan EU och USA. Från vår svenska horisont är det naturligt att fokusera på vår interna, europeiska debatt men en parallell diskussion pågår också på andra sidan Atlanten.

Tyvärr har även den amerikanska debatten stundtals präglats av upprörda tyckare som motsätter sig frihandel i allmänhet och oberoende tvistelösning i synnerhet.

I förra veckan publicerade en stor grupp av Nordamerikas främsta experter inom internationell rätt därför ett öppet brev som en reaktion på den osakliga diskussionen. Man får tycka vad man vill om ISDS, är brevets underliggande budskap, men diskussionen måste baseras på fakta och inte på myter.

Den regelbundna läsaren här på ISDS-bloggen känner igen flera av det teman som tas upp:

-  Att ingå investeringsavtal är en del av staters suveränitet, inte ett hot mot densamma.

-  ISDS används inte bara av multinationella företag utan av såväl mindre företag som av människor av kött och blod.

- ”Utebliven vinst” är ingenting som ger rätt att stämma en stat. På sin höjd kan det vara en del av att beräkna skada om ett folkrättsbrott redan konstaterats men även då är det svårt att bevisa omfattningen av utebliven vinst.

-  Även under existerande avtal har stater ett stort utrymme att fatta beslut för att skydda legitima allmänna intressen. Detta utrymme ökar sannolikt ytterligare i såväl TTIP som CETA.

-  ISDS-domar går visserligen inte att ”överklaga” men systemet innehåller flera mekanismer som säkerställer processens kvalitet och rättssäkerhet.

- Man måste hålla isär rättigheter (investeringsskyddet) och den mekanism som behövs för att upprätthålla rättigheter (ISDS).

- ISDS är inte ”hemligt”, särskilt inte den process som föreslås i de stora multilaterala avtalen, eftersom UNCITRAL:s transparensregler kommer att ingå och därmed potentiellt öppna upp tvisterna mer än domstolsprocesser

Det återstår att se om brevet, som är undertecknat av många av forskarvärldens största experter inom området, får genomslag och kan påverka debatten. Från en europeisk horisont kan man konstatera att möjligheten att plocka politiska poäng i stor utsträckning går före saklig diskussion.

Fortsatt önskan om investeringsskydd

När FN:s organ för handel och utveckling, UNCTAD, för en knapp månad sedan släppte sin senaste rapport om investeringsskyddstraktat framgår en tydlig trend: trots den ibland stormiga diskussionen om ISDS så anses avtal om investeringsskydd fortsatt viktiga och systemet åtnjuter på det hela taget ett fortsatt starkt förtroende, illustrerat till exempel av det faktum att stater fortsätter att ingå bilaterala investeringsskyddsavtal, s.k. BITs, med ISDS-klausuler.

Vid början av förra året fanns över 3,200 traktat. UNCTAD:s rapport visar att det undertecknades en ny överenskommelse varannan vecka under 2014. Här kan det vara värt att komma ihåg att dessa inte är vardagliga köpekontrakt utan frukterna av sofistikerade förhandlingar mellan suveräna stater; bakom varje BIT finns således mycket arbete och diskussion. En allmän observation är att nya avtal tenderar att vara mer omfattande och mer detaljerade än tidiga avtal, för ökad förutsebarhet och bättre precision i staternas policy-mål, inte minst vad gäller miljö, säkerhet och transparens.

UNCTAD-rapporten, som i princip sammanställer och diskuterar statistik, är intressant läsning för den som är intresserad av ISDS. Utöver senaste traktatspraxis behandlas bland annat de skiljedomar som avkunnats under 2014 samt utvecklingen mot ökad transparens, som tagit stora steg under året.

Under förra året blev ISDS för första gången en brett diskuterad fråga på den politiska agendan. I samband med de europeiska förhandlingarna med USA om ett nytt frihandelsavtal (TTIP) har många olika parter börjat intressera sig för de folkrättsliga regler som styr skyddet för investeringar. Inte  minst mot den bakgrunden utgör UNCTAD:s rapport en intressant läsning eftersom det illustrerar hur tydliga bestämmelser om investeringsskydd är en fortsatt prioriterad fråga för många stater.

Sverige skriver under FN-konventionen om transparens i investeringstvister

isdsqaSverige var en av åtta stater som skrev under den så kallade Mauritius-konventionen när den öppnade för undertecknande den 17 mars 2015. Genom att skriva under konventionen uttryckte staterna sitt samtycke att tillämpa FN:s handelsrättskommissions regler om öppenhet och transparens i ISDS-processer (UNCITRAL Transparency Rules).

Vi har skrivit om dessa transparensregler förut (här och här), och då betonat att de kommer att leda till att ISDS kan bli mer transparent än någon annan tvistlösningsprocess, inklusive domstolsförfarande. Reglerna innebär en långtgående transparens: exempelvis ska alla dokument göras tillgängliga för allmänheten, förhandlingar kan komma att videosändas via internet, och utomstående parter som NGOs kan tillåtas att skriva inlagor i förfarandet.

Alla investeringstraktat som ingås efter det att transparensreglerna trädde i kraft i april 2014 omfattas redan av dem. Under Mauritius-konventionen kommer reglerna dessutom automatiskt tillämpas även på tvister baserade på tidigare investeringstraktat som de undertecknade staterna ingått.

De andra staterna som hittills skrivit under konventionen är Finland, Frankrike, Kanada, Mauritius, Storbritannien, Tyskland och USA.