Tag Archives: TTIP

Kommerskollegiums utredning om “mest gynnad nation”

Night view of Gamla Stan, the old part of Stockholm, SwedenMånga investeringsskyddsavtal innehåller en klausul som föreskriver “mest gynnad nations“-behandling (på engelska heter den “most favored nation” och brukar sammanfattas MFN). Klausulen har funnits i handelsavtal i hundratals år och går i princip ut på att staterna garanterar att om de ingår andra avtal med andra stater som är mer fördelaktiga än det första avtalet så ska även staterna i det första avtalet ha rätt till de fördelar som det andra avtalet innebär. Det ursprungliga syftet är alltså att jämna ut den internationella spelplanen: stat A ska inte kunna ge stat B (eller investerare från stat B) sämre behandling än vad man ger stat C (eller investerare från stat C).

Även Sveriges många investeringsskyddsavtal innehåller MFN-klausuler. Därför har Kommerskollegium, som är en opolitisk expertmyndighet, skrivit en utredning om vad dessa klausuler innebär för Sverige.

Utredningens visar att samtliga Sveriges 66 bilaterala avtal innehåller MFN men att klausulernas utformning varierar stort. Det är därför svårt att säga definitivt vad dessa klausuler innebär för svensk del: vilken typ av skydd som kan ”importeras” in i svenska avtal med hjälp av MFN måste avgöras från fall till fall. Utredningen går också på ett pedagogiskt sätt igenom hur MFN-klausuler har tolkats av skiljenämnder och förklarar ungefär var gränserna kan tänkas gå, beroende på lydelsen av den specifika klausulen.

Många av de modernare avtal som trätt i kraft – och även CETA och TTIP som ännu inte är i kraft – har tydliggjort ramarna för MFN, just för att undvika den oförutsägbarhet som Kommerskollegium pekar på i de svenska avtalen.

En sammanfattande rekommendation från Kommerskollegium är att även Sverige ser över sina avtal och överväger att klargöra omfattningen av MFN. Detta möter dock vissa praktiska problem eftersom avtalen är bilaterala och därför måste behandlas genom att varje avtal diskuteras för sig.

 

Kommerskollegiums kommentar till dokumentären “Frihandelns pris”

Closeup of old brass weight scales on cover books backgroundSVT:s Dokument utifrån sände den 13 mars en holländsk dokumentär som beskrevs handla om TTIP och ISDS. Dokumentären, vars ton är väldigt kritisk, har rönt en hel del uppmärksamhet i Sverige.

Kommerskollegium (den svenska myndighet som har hand om investeringar och handelsrelationer) publicerade därför en kommentar veckan efter programmet, där myndigheten nyanserar några av de hårt vinklade aspekterna av dokumentären.

Kommentaren kan läsas här

USA skeptiska till EU:s ISDS-förslag

?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????I mitten av september presenterade EU-kommissionen sitt förslag på tvistelösning i TTIP, som vi tidigare har diskuterat på ISDS-bloggen. I vårt tidigare inlägg poängterade vi att det är lovande att kommissionen bygger vidare på nuvarande praxis men att många saker återstår att lösa innan det väldigt nyskapande förslaget går att genomföra.

Förslaget från kommissionen är just ett förslag, som först måste förankras på hemmaplan och sedan läggas på förhandlingsbordet i diskussionerna med den amerikanska motparten. Det har tidigare funnits misstankar om att USA skulle hysa tvivel om de föreslagna förändringarna och detta har nu bekräftats.

Den amerikanska handelsrepresentanten Michael Froman uttrycker särskild skepsis gentemot möjligheten att kunna överklaga en skiljedom så att hela processen måste tas om (i nuläget kan en dom bara överprövas på processuella grunder). USA, som är bland de länder som stämts flest gånger i ISDS-sammanhang, har hittills aldrig förlorat en tvist och den amerikanska representanten är tveksam till att låta varje investerare få en extra chans att få rätt.

En annan aspekt av förslaget som kritiserats från många håll är den stängda listan av skiljemän, som ska utses ensidigt av staterna, i kontrast till nuvarande system där varje part kan utse en skiljeman.

Michael Froman ser hellre att investeringskapitlet i TTIP ligger närmre det amerikanska modellavtalet från 2012, som anses vara det mest progressiva i sitt slag och bygga på internationell ”best praxis”. Texten från det färdigförhandlade TPP, som precis har släppts, bygger i stor utsträckning på det amerikanska modellavtalet, och Froman menar att en liknande modell borde vara utgångspunkten för TTIP.

Ny rapport: A response to the criticism against ISDS

European union flag against parliament in BrusselsEuropean Federation for Investment Law and Arbitration (EFILA) har nyligen publicerat “A response to the criticism against ISDS”, en rapport som ger svar på 11 av de vanligaste kritiska argument som framförs av ISDS motståndare i samband med TTIP-förhandlingarna. EFILA är en Bryssel-baserad tankesmedja som samlar ledande experter inom investeringsrätt och skiljeförfarande, domare och representanter för investerare från olika EU-länder. För att läsa mer om EFILA, besök www.efila.org.

Några kommentarer på EU-kommissionens förslag

bloggkommissionisds

Investeringsdelen av TTIP har inte varit föremål för förhandlingar på över ett år när
EU-kommissionen har frusit diskussionerna för att konsultera allmänheten och tydligare formulera sina positioner. Tidigare i veckan bröts tystnaden inför nästa förhandlingsrunda när Kommissionen, bland annat genom ett blogginlägg av handelskommissionär Cecilia Malmström, lanserade ett ”concept paper” där man sammanfattade hur man vill gå vidare med ISDS generellt i framtida europeiska traktat.

I dokumentet, som i viss mån bör läsas som politisk retorik, slås flera nya saker fast. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut skrev ett snabbt svar, där en del valda synpunkter diskuterades i kortversion.

Ett av Kommissionens huvudförslag går ut på att förhindra parterna från att själva fritt utse sina skiljemän. I stället ska de kunna välja från en lista av på förhand ”godkända” skiljemän. Här finns det flera invändningar. Först och främst riskerar balansen mellan parterna att förändras om det bara är stater (det vill säga i praktiken endast den ena i stället för båda parter i en tvist) som kan påverka vem som ska döma tvisten. Att ha en låst lista innebär också en stor mängd praktiska problem, till exempel i att etablera, underhålla och sätta ramarna för en sådan lista.

Ett annat förslag gäller att införa en ”överrätt”, dit man ska kunna överklaga skiljedomar. Först och främst utgår detta från missuppfattningen att en skiljedom i nuläget är omöjlig att attackera: samtliga existerande regelverk – baserade på konventioner som funnits sedan 1960-talet och är undertecknade av den stora majoriteten av stater – medger redan att en skiljedom åsidosätts om skiljeförfarandet kan ifrågasättas av rättssäkerhetsskäl. Sådana klander av skiljedomar sker redan i dag när befogat. Möjligen vill Kommissionen nu att man ska kunna överklaga en skiljedom även på den grund att man inte är nöjd med domens innehåll: vad detta kommer att göra med processens tid och framförallt kostnader är långt ifrån utrett. Dock kan en sak slås fast; det kommer inte gynna effektiviteten i förfarandet.

Kommissionen tycks förbise att det redan finns  ett globalt, multilateralt system för investeringstvister, där ICSID utgör det institutionella navet. Om ambitionen är att förändra systemet görs det bättre inom det befintliga systemet, snarare än att uppfinna något helt nytt.

Innan beslut fattas att åsidosätta ett etablerat och fungerande system, som trots allt har stort stöd bland i princip alla världens länder, bör man dock tydligt motivera vad som är problematiskt. Och då med fler argument än svepande hänvisningar till folkopinionen.  If it ain’t broke, don’t fix it.

Vi lär inte ha hört det sista om EU:s försök att skriva om reglerna för den folkrättsliga tvistelösningen. Räkna med att mer detaljerade diskussioner kommer att prägla framtiden, inte minst här på ISDS-bloggen.

Öppet brev om ISDS från 47 nordamerikanska akademiker

Det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP förhandlas mellan EU och USA. Från vår svenska horisont är det naturligt att fokusera på vår interna, europeiska debatt men en parallell diskussion pågår också på andra sidan Atlanten.

Tyvärr har även den amerikanska debatten stundtals präglats av upprörda tyckare som motsätter sig frihandel i allmänhet och oberoende tvistelösning i synnerhet.

I förra veckan publicerade en stor grupp av Nordamerikas främsta experter inom internationell rätt därför ett öppet brev som en reaktion på den osakliga diskussionen. Man får tycka vad man vill om ISDS, är brevets underliggande budskap, men diskussionen måste baseras på fakta och inte på myter.

Den regelbundna läsaren här på ISDS-bloggen känner igen flera av det teman som tas upp:

-  Att ingå investeringsavtal är en del av staters suveränitet, inte ett hot mot densamma.

-  ISDS används inte bara av multinationella företag utan av såväl mindre företag som av människor av kött och blod.

- ”Utebliven vinst” är ingenting som ger rätt att stämma en stat. På sin höjd kan det vara en del av att beräkna skada om ett folkrättsbrott redan konstaterats men även då är det svårt att bevisa omfattningen av utebliven vinst.

-  Även under existerande avtal har stater ett stort utrymme att fatta beslut för att skydda legitima allmänna intressen. Detta utrymme ökar sannolikt ytterligare i såväl TTIP som CETA.

-  ISDS-domar går visserligen inte att ”överklaga” men systemet innehåller flera mekanismer som säkerställer processens kvalitet och rättssäkerhet.

- Man måste hålla isär rättigheter (investeringsskyddet) och den mekanism som behövs för att upprätthålla rättigheter (ISDS).

- ISDS är inte ”hemligt”, särskilt inte den process som föreslås i de stora multilaterala avtalen, eftersom UNCITRAL:s transparensregler kommer att ingå och därmed potentiellt öppna upp tvisterna mer än domstolsprocesser

Det återstår att se om brevet, som är undertecknat av många av forskarvärldens största experter inom området, får genomslag och kan påverka debatten. Från en europeisk horisont kan man konstatera att möjligheten att plocka politiska poäng i stor utsträckning går före saklig diskussion.

Nya trender för investeringsskydd

sustainabledevSom konstateras i en rapport som nyligen publicerats av FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) spelar bilaterala investeringsskyddsavtal, så kallade BITs, en fortsatt viktig roll för stater.

UNCTAD:s rapport tar också upp en del trender i hur de nya överenskommelserna ser ut.

En av de två huvudtrenderna innebär att hållbar utveckling byggs in i de nya traktaten. Här på bloggen har vi tidigare varit inne på att investeringsskyddet och ISDS bör användas som verktyg för att nå en mer hållbar värld och det är därför glädjande att nya överenskommelser tycks inkludera dessa aspekter. Exempelvis kan nämnas att allt fler traktat uttryckligen nämner att stater inte får sänka miljö- och hälsostandarder för att attrahera investeringar.

Utvecklingen mot mer utförliga traktatstexter illustreras också av de traktat som just nu förhandlas av EU, till exempel avtalet med Kanada, CETA. Exempelvis försöker CETA att tydligare definiera vad som är ”skälig och rättvis behandling” samt ”indirekt expropriation” jämfört med tidigare avtal. I detta avseende innebär CETA (som i stor utsträckning väntas inspirera TTIP) stora förändringar jämfört med tidigare generationers traktat. Det sammanhängande intrycket är att staters intressen fått ett mycket tydligare utrymme i CETA och TTIP.

Den nya generationens investeringsskyddstraktat ser alltså annorlunda ut jämfört med tidigare avtalen, och speglar staters och investerares erfarenheter de senaste femtio åren. Kanske kan nästa steg bli att avtalstexterna i än högre utsträckning främjar investeringar i en hållbar ekonomi.

Ett historiskt steg mot transparens i ISDS

Eftersom tvister mellan investerare och stater, till skillnad från rent kommersiella tvister, ofta innehåller frågor som är intressanta för allmänheten har det länge funnits röster som velat öppna upp tvisterna i större utsträckning. Under några år arbetade en grupp inom ramen för FN:s handelsrättskommission UNCITRAL med att uppnå detta och 2013 hade stater (och intresseorganisationer med observatörsstatus) enats om ett regelverk.

Vi har skrivit om dessa transparensregler förut och då betonat att de kommer att leda till att ISDS kan bli klart mer transparent än någon annan processform, inklusive domstolsförfarande. Reglerna trädde formellt i kraft 1 april 2014 och innebär långtgående transparens. Bland annat ges skiljenämnden möjlighet att ge allmänheten tillgång till dokument och förhandlingar samt tillåta utomstående parter att skriva inlagor till skiljenämnden.

Reglerna är tillämpliga på tvister som antingen baseras på en investeringstraktat ingången efter 1 april 2014, därmed inkluderas exempelvis CETA och TTIP men inte de tusentals traktat som redan existerar, eller om stater kommer överens sinsemellan om att tillämpa reglerna retroaktivt. En tredje möjlighet för tillämpning är att parterna i själva tvisten – det vill säga investeraren och staten – kommer överens om att tillämpa reglerna.

Nu har ett stort steg tagits mot att öka tillämpningen av transparensreglerna, på ett sätt som gör att även många av de redan befintliga traktaten omfattas. För en dryg månad sedan antog FN:s generalförsamling en konvention som dramatiskt kommer att öka UNCITRAL-reglernas praktiska tillämpning. De stater som skriver under den så kallade Mauritius-konventionen (den formella ceremonin där stater skriver under kommer att ske på Mauritius i mars) åtar sig att tillämpa reglerna på alla tvister baserade på de traktat som staterna ingått. De flesta EU-stater, tillsammans med Kanada, USA, Schweiz och flera andra länder, förväntas skriva under omgående.

I praktiken innebär Mauritius-konventionen att om en investerare från stat X stämmer stat Y och båda staterna skrivit under konventionen så kommer transparensreglerna automatiskt att tillämpas. Antagandet av konventionen är därför ett stort steg mot större insyn i ISDS, eftersom reglerna nu i praktiken kommer att tillämpas på många framtida tvister. Förhoppningen är att så många länder som möjligt tillträder Mauritius-konventionen.

Intervju med ICSIDs generalsekreterare

Häromveckan intervjuades ICSIDs generalsekreterare, kanadensiska Meg Kinnear, i tyska Europe Online Magazine. ICSID är en del av Världsbanken och det institut som administrerar flest investeringstvister.

Intervjun görs mot bakgrund av TTIP-diskussionerna som vid det här laget är välbekanta för ISDS-bloggens läsare.

Kinnear poängterar i intervjun att investerare aldrig ”tjänar” pengar på ISDS utan att mekanismen används som en sista utväg när man redan gjort en förlust och söker möjligheter att ta igen den förlusten. Med tanke på att tvisterna ofta tar lång tid och innebär dyra ombud är det därför felaktigt att hävda att företag använder ISDS i spekulativa syften.

Frågan om transparens i ISDS tas också upp och Meg Kinnear menar – precis som tidigare argumenterats av oss  – att denna typ av skiljeförfarande präglas av mer och mer insyn och i många fall redan går längre än de flesta nationella domstolar i detta avseende. ICSID har själva lanserat en ny hemsida där man enkelt kan söka information om pågående mål.

Eftersom intervjun görs av en europeisk tidning tas också rädslan för en våg av framtida amerikanska mål upp. Här hänvisar Kinnear till statistik om att det faktiskt är mycket vanligare att europeiska investerare utnyttjar skyddet. Över hälften av alla kända mål har initierats av europeiska privatpersoner och bolag, vilken är en större andel än alla andra nationaliteter tillsammans, inklusive USA. Men, poängterar ICSIDs generalsekreterare, det viktigaste syftet med att stater kommer överens om investeringsskydd är att tvister – såväl i domstol som genom skiljeförfarande – förhoppningsvis kan undvikas genom att stater håller sig till överenskommelsen.