Tag Archives: UNCTAD

UNCTAD sammanställer ISDS-statistisk från 2016

Blogg_v9FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) är det organ inom FN som ansvarar för investeringsfrågor. De publicerar regelbundet rapporter och analyser om ISDS och trender i investeringsskyddsavtal, bland annat en regelbunden utvärdering om året som gått.  Vi har tidigare bland annat skrivit om rapporterna från 2014 och 2015, men nu har UNCTAD uppdaterat sin databas med information från 2016.

 

Av den senaste uppdateringen framgår bland annat följande:

  • Under 2016 inleddes 62 ISDS-mål, en siffra som är relativt hög jämfört med tidigare år men lägre än rekord-året 2015, då 74 mål inleddes.
  • Colombia, Indien och Spanien var de vanligaste svarandeparterna (fyra mål vardera) men målen var spridda över 49 olika stater.
  • Flest investerare kom från Nederländerna och USA.
  • Ungefär två tredjedelar av målen baserades på bilaterala avtal, men 10 mål var baserade på den multilaterala Energistadgan (Energy Charter Treaty).

All UNCTAD-data samlas i en sökbar databas som återfinns här.

 

 

UNCTADs senaste rapport om ISDS

?????????????????????FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) publicerade nyligen en rapport om ISDS-utvecklingen fram till och med 2015. Rapporten behandlar ISDS-mål från 2015 men tar även upp statistik om alla ISDS-mål mellan 1987 och 2015.

Rapporten anger att 70 nya ISDS-mål inleddes under 2015, vilket gör att sammanlagt 696 mål är kända. De flesta mål från 2015 är baserade på äldre bilaterala investeringsskyddsavtal från 1990-talet.

Investerare från utvecklade länder var de som mest utnyttjade ISDS under 2015; topp-tre listan över investerares hemstater var Storbritannien, Tyskland och Luxemburg. Detta reflekterar sammanställningen över vilka investerare som utnyttjat tvistelösningen mest sedan 1987; den listan toppas av USA, följt av Nederländerna och Storbritannien.

Å andra sidan var utvecklade länder också i topp på listan över svarande-stater. Flest tvister under 2015 inleddes mot Spanien, följt av Ryssland, Tjeckien och Ukraina. Sedan 1987 toppas listan emellertid av Argentina och Venezuela.

Vad gäller tvisteföremålen så handlade den största kategorin av målen från 2015 om hållbar utveckling, exempelvis infrastruktur och klimatåtgärder. Cirka 30% av de nya målen utlöstes av att flera EU-medlemsstater – Bulgarien, Italien och Spanien – på olika sätt förändrade sina regler kring investeringar i förnyelsebar energi.

ISDS-skiljenämnder avkunnade minst 51 domar under 2015. Av dessa har 31 publicerats. Sammanlagt har därför nu 444 mål avslutats och 36% av dess har vunnits av staten, 26% av investeraren och i 26% av fallen förliktes parterna.

IIA-reformen fortsätter  

IIAsBlogStater fortsätter att teckna nya investeringsskyddsavtal (IIAs): i slutet av 2015 var 3 286 sådana avtal i kraft. Av dessa är 2 928 bilaterala (BITs) och 358 är andra IIAs, exempelvis handelsavtal som även innehåller investeringskapitel.

Samtidigt har minst 60 länder utvecklat eller håller på att utveckla “modellavtal”. Som FN:s organ för handel och utveckling (UNCTAD) påpekar i sin senaste rapport så sker IIA-reformer mot bakgrund av den globala rörelsen som försöker formulera “en ny generation investeringspolicyer”. Policyer som sätter hållbar utveckling och ansvarsfull tillväxt i centrum.

Generellt sett innehåller många av de nya modellavtalen bestämmelser som garanterar staters rätt att reglera, även i syfte att trygga hållbar utveckling. Det står också klart att stater rör sig bort från en modell som (bara) ”skyddar” investeringar, mot en balanserad modell som på ett tydligare sätt tar hänsyn till hållbarhetsintressen.

Indiens nya modell-BIT är särskilt intressant eftersom den innehåller bestämmelser som inte återfinns i särskilt många andra BITs. Exempelvis förespråkar den transparens genom att kräva att alla lagar och förordningar publiceras och tillgängliggörs för allmänheten. Modellavtalet försöker också balansera relationen mellan stat och investerare genom att ställa krav på utländska investerare att följa värdstatens lagar, inklusive de som styr miljörätt och mänskliga rättigheter. Den uppmanar också investerare att frivilligt inkludera internationellt erkända standards för corporate social responsibility (CSR) i sina interna riktlinjer.

På annat håll kan man exempelvis se att Nederländernas modell-BIT uttryckligen utesluter “brevlådeföretag” från avtalets skydd. Det nyligen underskrivna Trans-Pacific Partnership-avtalet (TPP) innehåller klargöranden om expropriationsskyddets omfattning och en särskild klausul som utesluter tobaksrelaterade tvister.

UNCTAD på Stockholm Energy Charter Treaty Forum

summer meadow with high-voltage towers rowDet globala behovet av ökade investeringar inom energisektorn stod i fokus när Joakim Reiter, vice generalsekreterare för FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD), nyligen talade på på Stockholm Energy Charter Treaty Forum Han påtalade också vikten av investeringsskyddsavtal och hur de kan spela en avgörande roll i att främja ökade energiinvesteringar.

Joakim Reiter inledde med att konstatera att bristande tillgång på energi är en av vår tids största utmaningar; nästan en femtedel av jordens befolkning saknar tillgång till elektricitet. Storleken på de investeringar som behövs för att åtgärda detta problem är överväldigande. Bara för hållbar energiproduktion behövs cirka 800 miljarder amerikanska dollar i investeringar. I detta avseende, poängterade Reiter, är Energistadgan, som det enda multilaterala investeringsavtalet i energisektorn, en viktig del av en hållbar energiframtid.

I talet framhöll Joakim Reiter att investeringsskyddsavtal har potential att trygga investerares förtroende genom att garantera förutsebarhet och transparens. De kan främja “good governance” och förbättra det allmänna politiska klimatet i den stat där investeringar sker. Han poängterade dock att nya investeringsskyddsavtal måste säkerställa en bra balans mellan investeringsskydd och staters möjlighet att reglera (så kallad ”right to regulate”).

Han noterade att det ökade antalet ISDS-tvister har lett till kritik mot systemet. I hans mening står dock inte valet mellan att ha eller inte ha ISDS, utan snarare mellan att ha ISDS som arbetar för hållbar utveckling och ISDS som inte gör det.

Vi har tidigare skrivit om hur ISDS kan främja klimatarbetet, om tydligare miljöregleringar i investeringsskyddsavtal och också om ISDS på COP 21.

Stockholm Energy Charter Treaty Forum hölls den 8 februari 2016 och är en del av samarbetet mellan Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC); Energy Charter Secretariat, the International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID) och the Permanent Court of Arbitration. Temat för årets möte var hur investeringar i energisektorn kan uppmuntras och hur hinder och risker kan elimineras. Bland talarna återfanns utöver Joakim Reiter högt uppsatta regeringstjänstemän från Asien, Sydamerika och Afrika samt investerare, advokater och forskare.

UNCTAD 2014 ISDS Trends

UNCTAD har tagit fram en infographic med statistik och trender för ISDS under 2014.

Bland annat redovisas antalet pågående, nya och avslutade tvister, samt utfallet för de mål som avslutats under året. Här finns även statistik kring hur många mål som involverat investerare från utvecklingsländer respektive övriga världen under 2014.

UNCTAD är FNs organ för utvecklingsfrågor och internationell handel och styrs av de 194 medlemsländerna.

ISDS trends 2014_2_red2

Klicka på bilden för att förstora och för att ladda ned 

NY RAPPORT: EN ÅTERBLICK PÅ ISDS UNDER 2014

Stock index dynamics.FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) släppte nyligen en rapport som sammanfattar och analyserar utvecklingen och trenderna inom ISDS under 2014.

Rapporten konstaterar att 42 nya investeringsmål inleddes under 2014. Fem av målen påkallades mot Spanien, och två vardera mot Costa Rica, Tjeckien, Venezuela, Indien, Rumänien, och Ukraina. Av samtliga svarandestater var cirka 60 % utvecklingsländer. På investerarsidan var den vanligaste nationaliteten Nederländerna (sju nya mål under 2014), samt USA och Storbritannien (fem nya mål vardera). En fjärdedel av de nya målen under 2014 involverade EU-länder på båda sidorna.

Enligt UNCTAD har det mellan 1987 och 2014 kumulativt inletts 608 investeringstvister. Av de 356 mål som hittills har avslutats, avgjordes 37 % till förmån för staten, 28 % avslutades genom förlikning, och i 25 % av målen vann investeraren. De traktat som oftast åberopas i investeringstvister är Energistadgan (Energy Charter Treaty) och NAFTA (North American Free Trade Agreement).

Under 2014 meddelades sammanlagt 43 beslut i investeringsmål, varav 34 är publika. Besluten berör viktiga rättsliga frågor, till exempel investeringsskyddets omfattningen, villkoren för att inleda ett investeringsmål, traktatens materiella innebörd, och beräkning av skadestånd.

UNCTAD:s rapport noterar slutligen att systemet av investeringstraktat genomgår en period av översyn och revidering. ISDS står i centrum för denna debatt, och många länder diskuterar en genomgående reform av systemet för investeringsskydd.

Nya trender för investeringsskydd

sustainabledevSom konstateras i en rapport som nyligen publicerats av FN:s organisation för handel och utveckling (UNCTAD) spelar bilaterala investeringsskyddsavtal, så kallade BITs, en fortsatt viktig roll för stater.

UNCTAD:s rapport tar också upp en del trender i hur de nya överenskommelserna ser ut.

En av de två huvudtrenderna innebär att hållbar utveckling byggs in i de nya traktaten. Här på bloggen har vi tidigare varit inne på att investeringsskyddet och ISDS bör användas som verktyg för att nå en mer hållbar värld och det är därför glädjande att nya överenskommelser tycks inkludera dessa aspekter. Exempelvis kan nämnas att allt fler traktat uttryckligen nämner att stater inte får sänka miljö- och hälsostandarder för att attrahera investeringar.

Utvecklingen mot mer utförliga traktatstexter illustreras också av de traktat som just nu förhandlas av EU, till exempel avtalet med Kanada, CETA. Exempelvis försöker CETA att tydligare definiera vad som är ”skälig och rättvis behandling” samt ”indirekt expropriation” jämfört med tidigare avtal. I detta avseende innebär CETA (som i stor utsträckning väntas inspirera TTIP) stora förändringar jämfört med tidigare generationers traktat. Det sammanhängande intrycket är att staters intressen fått ett mycket tydligare utrymme i CETA och TTIP.

Den nya generationens investeringsskyddstraktat ser alltså annorlunda ut jämfört med tidigare avtalen, och speglar staters och investerares erfarenheter de senaste femtio åren. Kanske kan nästa steg bli att avtalstexterna i än högre utsträckning främjar investeringar i en hållbar ekonomi.

Expertkonferens om investeringsskydd och hållbar ekonomisk utveckling

ISDShallbarutvDen 25-27 februari 2015 samlades fler än 250 experter från hela världen i Geneve för att diskutera hur systemet för investeringsskydd fungerar och kan vidareutvecklas.

Konferensen anordnades av United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) under rubriken ”Expert Meeting on the Transformation of the International Investment Agreement Regime: The Path Ahead”. Mer specifikt ville UNCTAD belysa hur investeringstraktaten kan främja investeringar som bidrar till en hållbar utveckling.

Diskussionen kretsade kring sakliga argument för vidareutvecklandet av investeringsskydd och ISDS. Istället för att fastna i det grunda samtalet om ISDS vara eller icke vara lyckades UNCTAD få deltagarna att dyka djupare ned i frågorna som kräver samarbete mellan, och förståelse för, både investerare och stater.

Majoriteten av deltagarna uttryckte en vilja att modernisera investeringstraktaten för att både säkerställa skydd för investeraren och locka utländska investeringar. Detta är inget nollsummespel; även om politiska företrädare ibland utmålar ökade investeringar och en hållbar ekonomisk utveckling som motsägelsefulla skeenden, råder det i verkligheten en interdependens mellan investerare och stater. Ökade investeringar kan helt enkelt leda till en hållbar ekonomisk utveckling.

Fortsatt önskan om investeringsskydd

När FN:s organ för handel och utveckling, UNCTAD, för en knapp månad sedan släppte sin senaste rapport om investeringsskyddstraktat framgår en tydlig trend: trots den ibland stormiga diskussionen om ISDS så anses avtal om investeringsskydd fortsatt viktiga och systemet åtnjuter på det hela taget ett fortsatt starkt förtroende, illustrerat till exempel av det faktum att stater fortsätter att ingå bilaterala investeringsskyddsavtal, s.k. BITs, med ISDS-klausuler.

Vid början av förra året fanns över 3,200 traktat. UNCTAD:s rapport visar att det undertecknades en ny överenskommelse varannan vecka under 2014. Här kan det vara värt att komma ihåg att dessa inte är vardagliga köpekontrakt utan frukterna av sofistikerade förhandlingar mellan suveräna stater; bakom varje BIT finns således mycket arbete och diskussion. En allmän observation är att nya avtal tenderar att vara mer omfattande och mer detaljerade än tidiga avtal, för ökad förutsebarhet och bättre precision i staternas policy-mål, inte minst vad gäller miljö, säkerhet och transparens.

UNCTAD-rapporten, som i princip sammanställer och diskuterar statistik, är intressant läsning för den som är intresserad av ISDS. Utöver senaste traktatspraxis behandlas bland annat de skiljedomar som avkunnats under 2014 samt utvecklingen mot ökad transparens, som tagit stora steg under året.

Under förra året blev ISDS för första gången en brett diskuterad fråga på den politiska agendan. I samband med de europeiska förhandlingarna med USA om ett nytt frihandelsavtal (TTIP) har många olika parter börjat intressera sig för de folkrättsliga regler som styr skyddet för investeringar. Inte  minst mot den bakgrunden utgör UNCTAD:s rapport en intressant läsning eftersom det illustrerar hur tydliga bestämmelser om investeringsskydd är en fortsatt prioriterad fråga för många stater.