Tag Archives: Utseende

Ny rapport om investeringstvister vid SCC

invstatesccnews

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har publicerat en ny rapport, sammanställd av juristen Celeste E. Salinas Quero. I rapporten redovisas bland annat vilka ekonomiska sektorer som oftast förekommer, vilka av staters åtgärder som oftast ifrågasatts av investerare, samt utgång och kostnader för investeringstvister hos SCC.

SCC är ett av de mest föredragna instituten för lösning av tvister som rör investeringar. Under de senaste 20 åren har SCC administrerat och agerat som utseende organ i mer än 90 investeringstvister, såväl små som mycket stora.

Rapporten visar att de flesta skiljedomar har utfallit till förmån för de svarande staterna; i 21 % saknade skiljenämnden behörighet, i 37 % avslog nämnden samtliga av investerarens fordringar, och i 42 % biföll nämnden investerarnas fordringar helt eller delvis. När det gäller kostnader för dessa förfaranden, visar rapporten att trots att tribunaler ofta tillämpar “splitting the baby”, fördelar nämnderna i de allra flesta fall kostnaderna mellan parterna i proportion till varje parts relativa framgång och uppförande under hela förfarandet.

Läs hela artikeln nedan.
Artikel: Investor-state disputes at the SCC – av Celeste E. Salinas Quero

Skiljemännen del 2: vilka är de?

I denna andra bloggpost kommer vi att ta upp vilka det är som utses som skiljemän i ISDS.

Många investeringstvister rör stora, politiskt känsliga och komplexa mål om stora summor där flera olika rättssystem är inblandade. Parterna är därför ofta noggranna med att välja någon som utöver att vara opartisk och oberoende också har etablerad specialistkunskap om både nationell och internationell juridik samt god kännedom om den specifika bransch som tvisten berör. Dessutom måste man som vi beskrev i ett tidigare inlägg vara säker på att man utser någon vars integritet och oberoende den andra parten inte kan ha synpunkter på. Det är därför viktigt för parterna att utse en lämplig kandidat.

En stor skillnad mellan kommersiella skiljeförfaranden och ISDS är att det senare präglas av större transparens. Det gör det ibland enklare att göra research inför valet av skiljeman. Som vi beskriver i ett tidigare inlägg är dock långt ifrån alla investeringstvister av en sådan omfattande natur att det är nödvändigt att lägga ner tid och pengar på att utse sin skiljeman. I dessa mindre komplicerade tvister, som inte sällan är initierade av enskilda personer, brukar skiljenämnden bara bestå av en person, som då utses av det institutet som administrerar processen.

Så vem är det som utses? Först och främst är det inte ovanligat att ingen av de tre skiljemännen har samma nationalitet som någon av parterna. De partsutsedda skiljemännen kan vara alla möjliga typer av erfarna jurister: domare, akademiker, advokater, bolagsjurister. Ordföranden är oftast, men inte alltid, en professor eller domare eller någon som gått i pension från sin ”vanliga” karriär.

I en studie av alla ICSID-tvister fram till februari 2014 fann forskaren Sergio Puig att 87 nationaliteter var representerade bland skiljemännen. Vissa nationaliteter är vanligare och de allra vanligaste är de länder som är inblandade i internationell handel och har lång erfarenhet av skiljeförfarande: USA, Schweiz och Storbritannien ligger alla högt upp, exempelvis.

Även på SCC görs ett omfattande arbete för att utse de personer som sitter i skiljenämnder. Institutet arbetar aktivt för att bredda poolen av potentiella skiljemän. Det institut som utser ordförande i en skiljenämnd har en viktig plikt gentemot parterna.

Om man tittar på förändringstendenserna så blir det fler och fler kvinnor som utnämns som skiljemän (det svenska ordet ”skiljeman” är förresten mindre könsneutralt än engelskans ”arbitrator”). I det sammanhanget kan det vara värt att påpeka att de två mest flitigt anlitade ISDS-skiljemännen i själva verket är just kvinnor: franska Brigitte Stern och schweiziska Gabrielle Kaufmann-Kohler.

Skiljemännen del 1 – hur tillsätts de?

I två bloggposter kommer vi att ta upp några frågor som rör de personer som avgör ISDS-tvister. Denna första post behandlar hur skiljemännen tillsätts. I nästa post kommer vi att ta upp vilka det är som i praktiken blir utsedda.

Skiljemän kan utses på lite olika sätt beroende på vad parterna kommit överens om. Det absolut vanligaste är att ISDS-processer avgörs av tre skiljemän. Vardera part (det vill säga investeraren och staten) utser varsin skiljeman. Sedan utses en tredje skiljeman som ordförande, antingen

(i) genom parternas överenskommelse

(ii) genom beslut av de två partsutsedda skiljemännen

(iii) av det institut, exempelvis SCC eller ICSID, som administrerar processen

Att två av tre skiljemän ofta är utsedda av parterna innebär inte att de är partiska. Samtliga skiljemän måste leva upp till högt ställda krav på oberoende och opartiskhet. Om en part utser en skiljeman som inte motsvarar kraven så kan detta ifrågasättas av motparten och skiljemannen avsättas. I värsta fall kan en skiljedom åsidosättas om det framkommer att någon av skiljemännen inte varit opartisk och oberoende. Parterna har därför starka incitament att utnämna någon vars integritet är bortom tvivel.

Det förekommer också, särskilt i ISDS-processer om mindre belopp, att skiljenämnden bara består av en person, som i så fall oftast utses av det institut som administrerar tvisten. Det leder visserligen till en billigare process men eftersom även tvister om mindre belopp kan vara relativt omfattande och komplicerade föredrar många parter att ha en nämnd bestående av tre skiljemän.

Om en skiljedom av något skäl kan ifrågasättas på formella grunder så kan en part ansöka om att åsidosätta skiljedomen. I denna process kan inte parterna utse de som ska avgöra tvisten. Inom ramen för ICSID görs detta i stället framför en kommitté som sätts samman inför varje enskilt mål. I kommittén ingår tre framstående jurister som utnämns av ICSID utifrån en lista där varje medlemsland får nominera kandidater: här finns Sveriges nominerade. Om det är en skiljedom utanför ICSID – exempelvis en SCC-dom – så hamnar talan framför en nationell domstol, som vi tidigare skrivit om. Parterna kan alltså aldrig i någon form utse den som ska höra talan om att åsidosätta en skiljedom. I det skedet av en process är det istället antingen en kommitté utsedd av ICSID eller domare i en nationell domstol som avgör frågan.